Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Recensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 43
mellan de vendiska städerna och konung Hans af Danmark (nr 67).
Ltibec-karna lofvade i fördraget att söka förmå svenskarna att frigifva drottning
Kristina, och jämväl kardinalen betraktade det i anledning af sin medverkan
vid nyssnämnda fredsmedling som sin plikt att själf arbeta i samma
riktning. Han affärdade för detta ändamål en legat till Sverige, och denne
samarbetade under senare hälften af 1503 med de lybska sändebud, som
fördragsenligt i drottningens intresse af rest till Stockholm, med resultat att
drottningen omsider blef fri. Om den af Peraudi utsände legatens roll i de
ifrågavarande underhandlingarna med Sten Sture — han lär f. ö. under sitt
besök i Sverige ha aflidit i Jönköping1 — och om kardinalens bemödanden
för öfrigt i sagda affär har man t. v. mycket ringa kännedom, men i en
nyligen publicerad undersökning2 uppräknas några dittills okända samtida
tryck, hvilka vid närmare granskning säkert skola visa sig gifva goda
upplysningar i saken. Dessa tryck äro: 1) »Copia extrada, a quibusdam litteris
quas rev. dns. leg. scripsit cuidam suo amico–––de liberatione ser. regine
Dacie.» [Speier dec. 1503.] Föreligger i två ex., ett i Frankfurt a. M. och
ett i Köln. 2) Kardinalens bref till drottning Kristinas bröder hertigarna af
Sachsen i anledning af hennes befrielse, dat. 12/i2 1503. [Speier dec. 1503.] 2
exemplar äro kända: ett i Speier och ett i Frankfurt. 3) Julius II:s bref till
Peraudi 2% 1504, däri kardinalen prisas för sin fredsmedling i Lübeck och
för sin medverkan vid drottningens befrielse. Tryckt på Peraudis
föranstaltande 1504.
Mehrings uppsats har varit förf. obekant, och dessa tryck, af hvilka
särskildt det första torde ha högt värde, ha sålunda icke medtagits. De
utgöra i själfva verket de äldsta kända tryckalster, som äro af direkt intresse för
vår politiska historia. För återstoden af medeltiden torde alla hithörande
tryck, i den mån de äro kända, vara upptagna i bibliografien, som alltså på
denna punkt icke föranleder annan anmärkning än att det
bannlysningsplakat mot Sten Sture, Hemming Gadh m. fi., som på varen 1504 var
upp-spikadt på de danska kyrkodörrarna (nr 72), icke, såvidt hittills utrönts,
var tryckt.
För Gustaf Vasas tid kunna däremot en del tillägg göras. Troligen
1526, i hvarje fall först efter den 19 jan. d. å., utkom en »Zeitung»: Von
der nyderlag und ungeluek kunig Cristiern, hufvudsakligen behandlande Klaus
Kniphofs olycksöde men försedd med ett tillägg om ett samtal mellan
drottning Elisabet och hennes gemål Kristian II vid den förras dödsbädd. Den
är senast förtecknad i L. Nielsen, Dansk Bibliografi 1482—1550, nr 292
(med den icke fullt exakta dateringen: »c. 1525»). Enligt anmälarens åsikt
hade den bort få komma med äfven här. Detsamma gäller i ännu högre
grad om de af förf. helt utelämnade manifesten från gref vef ej den: Lübecks
1 Linköpings Biblioteks handlingar, I, s. 71.
2 G. Mehring, Kardinal Raimund Peraudi als Ablasskommissar in Deutschland
1500—1504 und sein Verhältnis zu Maximilian I (i festskriften till D. Schäfer, Jena 1915),
s. 375, 408 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
