Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lundaafhandlingen »De virgine nobili stuprata» och förbundet mot densamma. Af Samuel E. Bring, Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LUND A AFHANDLINGEN »DE VIRGINE NOBILI STUPRATA» 71
hållet i afhandlingen »de virgine nobili stuprata», torde icke ur någon
synpunkt vara särdeles gifvande, då den endast innehåller ett enkelt
sammanställande af tillämpliga lagrum. Idén till densamma hade Colling fått af
advokatfiskalen i Göta hofrätt Alexander Pereswetoff-Morath. Till
afdö-mande hade inom hofrätten förekommit ett lägersmål, där både käranden
och svaranden voro af adlig börd. Då flera ledamöter voro af olika
meningar, efter hvilka förordningar och paragrafer de skyldiga skulle dömas,1
förmådde han Colling att välja detta »spécimen criminale» för en
afhandling. Respondent skulle blifva studeranden Jonas Wahlberg,2 hvilken var
informator för advokatfiskalen Pereswetoff-Moraths son.3
Den 14 februari 1767 begärde Colling, som under det året fungerade
som universitetets rektor, i enlighet med rådande praxis tillstånd och
samtycke af kanslern att någon gång under terminen få ventilera afhandlingen
»om en förförd adlig jungfru». Löwenhielm, som endast hade titeluppgiften
att gå efter, ansåg emellertid icke blott själfva titeln anstötlig utan ock att
den icke kunde annat än ge om själfva afhandlingen »en slätt idée och
äfwen upwäcka mer åtlöije än bifall och upmärcksamhet». Ämnet ansåg han
också vara af så litet värde, att det ej förtjänade »att igienom en academisk
dissertation omröras. Ingen nyttig uplysning kan thet gifwa och platt
ingen upbyggelse.» Af dessa skäl förbjöd kanslern afhandlingens tryckning
och ventilering samt uppmanade Colling att gifva respondenten ett annat
»tienliget och anständigt ämne». »Jag ber ock», heter det till slut, »at[Tit]
som har så widt fält, wille til disputationer utwälja anständige och nyttige
materier, hwilkas afhandling både kunna uplysa och gagna samt giöra
aca-demien heder».4 Utan tvifvel kan man ur dessa ord utläsa en mycket stark
admonition till professor Colling, hvilken äfven torde kunna tydas som
gällande hans litterära produktion i öfrigt.
Förbudet mot afhandlingen »om en förnedrad qwinsperson», afsändt
från Stockholm d. 23 febr., nådde på grund af svårt väglag fram till Lund
1 Hvilka gamla stadganden och förordningar vid ett dylikt måls afdömande kunde
komma ifråga, därom ger kungl, brefvet till Svea hofrätt d. 20 dec. 1721 tillförlitliga
upplysningar. Registratur i justitieärenden. RA.
2 Wahlberg var född d. ll± 1746 i Linköping, där fadern var domkyrkosyssloman,
inskrefs som student i Upsala 1762 och i Lunds universitets Album studiosorum d. nJ2
1767, blef sedermera auskultant i Göta hofrätt och vice häradshöfding; dog i Linköping d.
27/io 1782. Jfr ODÉN, Östgötars minne (1902), s. 245.
3 Colling till kanslern d. 5 mars 1767. Kanslersämbetets för Lunds universitet
handlingar 1767—68. Academica. RA.
4 Löwenhielm till Colling d. 23 febr. 1767. Kanslersämbetets för Lunds universitet
registratur. Academica. RA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
