Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från bok- och biblioteksvärlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
derfor paastaaes at det kvalitativt rager meget höit, og
det vil visselig ved utviklingens makt hurtig vokse.
Paa grnnd av arbeidsforholdene er bökenes
opstilling biblioteksmessig ikke heldig. Styrets 12
over-ingeniörer har nemlig hver sin avdeling av biblioteket
opstillet i sine arbeidsrum. Dette er derfor spredt
over 4 etager.
Som för nevnt er bibliotekets hensigt at være
granskningsmateriel for Styret. Noget utlaan
uten-for bygningen finner ikke sted. Derimot er der
anledning for alle til at besöke vor lesesal og der faa
ut-levert og paa stedet benytte alt, som i öieblikket
ikke er optatt. Karl Berg.
Arkivvesenet.
Efter lov av 14 aug. 1918 om nye administrative
inndelingsnavn, hvorved betegnelsen »stift» bortfallt,
blev det nödvendig å forandre navnet stiftsarkiv.
Efter 1919 kaldes disse nu »statsarkiver».
Riksarkivaren har i 1918 efter Stortingets
anmodning fremsatt forslag (med motiver) till lov om
offentlige og kommunale arkiver samt avgitt en
betænkning om amtsarkiver (fylkesarkiver) og
kommunearkiver. Lovforslaget er f. t, til behandling i
Justis-departementet. W. M.
Riksarkivet.
I sin årsberetning 1918—19 (Stortingsdokument 1920,
nr. 6) redegjör riksarkivaren for vanskligheterne med
å få arkivstillingene tilfredsstillende besat med de
nuv. lönninger. Da samtidig 1 arkivar og 1
amanuens har hat tjenestfrihet p. gr. av annet
videnskape-lig arbeide, har mangelen på övet personale været
fölelig. Registreringsarbeider har været utfört i
Gene-raltoldkammerets, Overhofrettens,
Generalkonduktörens og Generalprokurörens arkiver o. fi. a.
Byråchef W. Lassens store samlinger er ordnet og
inn-bundet. De utgjör 76 bind personalhistoriske og
genealogiske optegnelser, 16 bind kirkeboksutdrag og
en brevsamling, innheftet (nærmest efter
overbibliotekar Langes modell) i 124 kartongomslag, som
opbevares i 17 esker. Bokbinderverkstedet har dessuten
innbundet 631 böker og 6 protokoller, opklæbet 398
karter (Generalkonduktörens arkiv), forfærdiget 28
esker, 60 mapper og 35 kartfuteraler. Der er i huset
trykt 35 forskjeilige etiketter, skemaer, kort m. v. i
et samlet oplag av 19,000 stk.
Den kommissær som Riksarkivet holder ved det
danske riksarkiv har sammen med riksarkivaren
utarbeidet forslag til utvidet arbeide med avskrifter
av arkivsaker som interesserer Norge. En protokoll
fra Rentekammerarkivet er fotografert efter den
^iedemann’ske metode. Ved velvillig
imötekom-menhet fra svenske myndigheter har Riksarkivet
kunnet påbegynne maskinavskrift av de ukentlige
rapporter fra de norske statholdere 1816—56 til
kongerne personlig. Disse opbevares nu i arkivet på
Stockholms slott.
Riksarkivaren redegjör for det stadig stigende
arbeide som justisdepartementets konsulent i
navne-saker. Målet er å beskytte hevdede familienavn og å
fremme en god og hjemlig navneskikk, men der trenges
nu egen funksjonær til behandling av navnesaker.
Lesesälen har været besökt av 4,973 besökende, der
har benyttet 21,809 arkivsaker.
I sitt budgettforslag 1920-21 foreslog
Riksarkiva-ren innfört titler svarende til Universitetsbibliotekets,
nemlig titlen »förstearkivar» for de nuv. arkivarer
(avdelingschefer) og »arkivar» for de nuv.
amanuenser. Vedkommende Stortingskomité fant imidlertid
förstearkivar »noget sökt» og forandret titlerne til
arkivar av förste og ännen klasse. Da komiteen
imidlertid ikke var opmerksom på at
förstearkivar-titlen allerede i lengre tid hadde været i bruk i
Uten-riksdepartementet, kan der efter de under debatten
faldne uttalelser neppe være tvil om at
riksarkivarens forslag vil bli gjennemfört til neste år.
Samtidig bevilgedes der 1 ny arkivarpost av kl. I.
Riksarkivets budgett 1920-21 (uten dyrtidstillegg) utgjör
111,300 kr. W. M.
Bergen. Bergens Museums Bibliotek.
Ifölge årsberetningen 1918—19 utgjorde bibliotekets
tilvekst 11,125 bind, hvorav 4,834 småtrykk. Det talte
pr. 30/6 1919 ca. 83,000 bd.
Den overordentlig store tilvekst skyldes fornemlig
det tidligere (1918, s. 289) omtalte ekstraordinære
bok-innkjöp som blev foretatt i anledning av det
vordende universitet Der har været fortsatt med större
bokkjöp fra utlandet, så at der f. t. i magasinerne
henstår ca. 40,000 bd, som med det nuv. ringe pesonale
(1 bibliotekar, 2 assistenter og 1 bjelpearbeider) ikke
kan ventes færdigkatalogisert på flere år. Av de i
året optagne og katalogiserte 11,125 bind er de 8,831
av de ekstraordinært innkjöpte böker og 508 av
biskop Chr. Bruns boksamling, der i 1918 blev skjenket
av en privatmann og hermed er ferdigkatalogisert.
De resterende 1786 bind utgjör da den ordinære
tilvekst. Ved disse bokinnkjöp, der tildels er foretatt
til meget rimelige priser, har biblioteket mottatt en
særdeles værdifull forökelse, særlig av tidsskrifter
og serieverker.
Årsberetningen beklager de svimlende
innbindings-priser, som har hindret biblioteket i å innbinde mere
enn 540 bind, da det vanlige bidrag fra
»brændevinsamlaget» uteblir p. gr. av alkoholforbudet.
Lese-værelset har været besökt av 453 personer, foruten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
