- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång VII. 1920 /
160

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett par medeltida bokband i Upsala universitetsbibliotek. Af Ingegerd Henschen, Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

160 INGEGERD HENSCHEN

är hufvudkällan till vår kunskap om tygtryck, har (särskildt i Die Kunst
des Zeugdrucks, Strassburg 1898) meddelat en mängd dylika tyska tryck.
Äfven i Italien utöfvades tygtryckskonsten — en italiensk tryckt mässhake
förekom på den ofvannämnda norska paramentikutställningen. De italienska
tygtrycken utmärka sig för större detaljrikedom, finare linjer, större trohet mot
det stoff de efterbilda, men samtidigt också för mindre dekorativ hållning.

Alla medeltida tygtryck jag sett efterhärma (när det ej är fråga om
bårder, inskrifter o. d., då andra element spela in) mer eller mindre troget
väfda stoffer. Särskildt är det rikmönstriga sidentyger och guldbrokader
från Lucca och Venedig samt Spanien från 1300-talets slut och 1400-taletf
som tagas till förebilder, men äfven det ytterst vanliga enkla
granatäpplemönstret, som brukar förekomma på såväl sammet som siden, efterbildades
i tygtryck. Exempel äga vi i ett par korkåpor från Enånger och Njutånger
i Hälsingland (se H. Cornell, a. a.) Tygtrycket är för öfrigt icke begränsadt
till de här omtalade mönstren och verkstäderna, men för bestämmande af de
här behandlade bokbanden torde man säkerligen ha att söka bland italienska
och spanska stoffer för att finna förebilden.

Att dessa bokband äro utförda på någon tygtryckarverkstad, därför
talar hela deras karaktär, som i så hög grad öfverensstämmer med tygtrycken -f
härtill kommer att dylika mönster i skinn äro så oerhördt ovanliga, att man
ej kan antaga själfständiga skinntryckarverkstäder.

Forrer meddelar i Die Kunst des Zeugdrucks, pl. XVII, ett
osymmetriskt mönster med liggande hjortar, träd och blommor, som visar en rätt
stor likhet med C 94: a. Pl. XVIII har osymmetriska storblommiga rankor,
hjortar och träd af ungefär samma karaktär. Båda mönstren äro tryckta i
Rhentrakterna och äro från 1300-talets slut. Största likheten visar pl. XXI,
en liten fragmentarisk mönsterbit med en delad gren och ett stycke af en
solfjäderlik blomma. Forrer daterar antagligen detta mönster en smula för
tidigt, till omkr. 1400. Detta mönsters likhet med duken från Norderön
påpekas af H. Cornell, a. a.

Förebilden till mönstret på C. 94: a är tydligen ett venetianskt stoff,
något i stil med det af Falke i Kunstgeschichte der Seidenweberei, Abb.
468 afbildade. Det liggande halsbandsförsedda djuret, den flygande fågeln
och hela karaktären i öfrigt på teckning, fördelning mellan botten och mönster,
uppbyggnad m. m., allt visar stora likheter. Exemplen kunna mångfaldigas.
(Se Falke, a. a., Abb. 470, 471, 474.) »Hunden» på C 94: a är nästan direkt
tecknad efter en leopard på ett sådant stoff, som finnes i Emanuel Cederströms
samling (utställdt på Utställningen af äldre kyrklig konst i Upsala 1918).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:10:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bokobibl/1920/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free