Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Recensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 193
tion,1 men den förnämsta orsaken är, att utgifvaren i denna katalog i
afsevärdt större, utsträckning än som praktiserats i någon föregående, möjligen
med undantag af Linnströms, infört uppgifter om arbeten, som aldrig varit
saluförda i bokhandeln. Det från motsvarande periods årskataloger hämtade
materialet, som utgjort det egentliga innehållet i föregående tio- och
femårskataloger, torde i denna utgöra föga mer än hälften, under det öfriga
uppgifter insamlats från andra håll. Själf föreståndare för Upsala
universitetsbiblioteks svenska afdelning har utgifvaren varit väl rustad för detta
kräfvande och mödosamma kompletteringsarbete, till hvilket han äfven i ganska
stor utsträckning måst anlita systerinstitutionerna i Stockholm och Lund.
Liksom utgifvaren i företalet säger sig stå i tacksamhetsskuld till dessa,
kunna de med fog betyga sin erkänsla för den omsorg han nedlagt på
kompletteringen af detta såväl för det inre tjänstearbetet som för expeditionen
oumbärliga bibliografiska hjälpmedel.
Svensk Bokkatalog, som ju tillkommit på Svenska
Bokförläggarföreningens initiativ och bekostats af denna (någon gång med bidrag från staten),
har alltid i främsta rummet afsett att tjäna bokhandlareintresset, och dess
användning i biblioteksarbetet har från bokhandlaresynpunkt varit af
sekundär betydelse. I en del formella detaljfrågor tillämpas därför i den nu
föreliggande liksom i föregående bokkataloger en praxis, som i främsta rummet
tager sikte på det affärsmässiga. Från biblioteksteknisk synpunkt förefaller
det t. ex. icke särdeles tilltalande, att hvarje bok placeras under det namn,
som står på titelbladet, äfven om detta är en pseudonym och författaren
under samma period utgifvit tryckta arbeten under sitt verkliga namn.
Arbeten af samme författare kunna således placeras på helt olika ställen
i samma katalogs alfabetiska afdelning. (Någon gång t. o. m. på tre ställen,
såsom /. T. Aminqff, resp. Radscha och Vox.) Att anonymt utgifna arbeten
äfven i de — i denna femårskatalog ovanligt talrika — fall, där utgifvaren
lämnar uppgift om författarskap, i regel placerats på det anonyma
uppslagsordet, under det förf.-namnet bifogats inom klammer, är en anordning, som
knappast torde hafva krafts af bokhandlareintresset utan sannolikt har sin
förklaring i de praktiska svårigheterna att, då ett författarnamn afslöjats,
sedan manuskriptet blifvit färdigt och kanske uppsatt, företaga omflyttningar
med ty åtföljande ändringar af en eller flera hänvisningar. För katalogens
praktiska användbarhet ha emellertid dessa anordningar icke den minsta be-
1 Mycket belysande i detta hänseende är statistiken rörande den svenska afdelningens
tillväxt i Kungl. Bibliotekets årsberättelser för de senaste decennierna. Hvad beträffar
antalet katalogiserade skrifter, visar sig nämligen ökningen icke på långt när så betydande
som i fråga om rätt och slätt uppgifna »antalet tryckalster» eller hyllmeter. Under
perioden 1907—11 (omfattande i hufvudsak 1906—10 års leveranser) utskrefvos sammanlagdt
21,185 reallappar för den svenska samlingen, under följande femårsperiod 22,238. Om endast
denna grund förefunnits, skulle den däraf föranledda ökningen af den nya katalogens
alfabetiska afdelning i jämförelse med den föregående knappast ha nått 30 sidor, rent
matematiskt sedt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
