Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 53
många frågor ännu återstå obesvarade, så har förf. dock här utfört ett
synnerligen förtjänstfullt och erkännansvärdt arbete, som bör utgöra en god grund
för fortsatta specialforskningar. De personhistoriska bidragen äro de icke
minst viktiga och ypperliga karakteristiker ha lämnats af tidens stora danska
boksamlare, Holger Rosenkrantz, Sigvard Grubbe, Anders Sörenssen Vedel,
Jörgen Seefeld, Corfitz Ulfeld, för att blott nämna de mera betydande.
Den enskilde svensk, som hemfört det största bokbytet från krigen i
Danmark, är utan tvifvel Magnus Gabriel De la Gardie. Frånsedt de
böcker, som han förvärfvade genom köpet af Stephanius’ bibliotek, äro
volymer med det De la Gardie’ska lacksigillet och ett eller flera danska
ägarenamn eller danskt innehåll mycket vanliga i Kungl, biblioteket och
universitetsbiblioteken. I sept. 1658 kallades De la Gardie till Sjælland af sin
kunglige svåger Karl Gustaf och till hans underhåll anvisades flera slott och
gårdar, hvarvid han var synnerligen angelägen att utvälja sådana, hvarest
rika bibliotek kunde förmodas förefinnas. Bland de af De la Gardie
hemförda biblioteken kunna således nämnas krigskommissarien Jörgen Reedtz’
på Jungshoved och det Rosenkrantz’ska biblioteket på Vindinge. Äfven
Borkard Ruds böcker har De la Gardie tillägnat sig någonstans på Laaland,
liksom också böcker tillhörande medlemmar af den danska Brahe-ätten. I
Skåne erhöll han Otto Thotts bibliotek på Söfde, i hvilket äfven böcker,
som en gång tillhört medlemmar af familjen Rantzau, ingingo. En Peder
Gyllenstierne, i släkt med Thottarna, har ägt böcker, hvaraf flera
återfinnas bland De la Gardies, o. s. v.
Jörgen Reedtz’ bibliotek hade först konfiskerats af Carl Gustaf Wrangel,
när det förvarades i Korsör, men återlösts. Enligt en bevarad förteckning
på detsamma, som uppgjorts af De la Gardies sekreterare Israel Schulz,
bestod det endast af något öfver 500 volymer. Betydligt större var då
biblioteket på Vindinge, som fanns nedpackadt i nio stora kistor. Det tillhörde
riksrådet Gunde Rosenkrantz, men var till största delen samladt af hans
fader, den lärde teologen Holger Rosenkrantz på Rosenholm, som under
sina utländska studieresor lade grunden till detsamma. Äfven sedan
Rosenkrantz mot sin vilja måst taga plats vid konungens rådsbord, fortsatte han
att tillgodose sina litterära intressen och ökade sitt bibliotek genom ständiga
nyförvärf. År 1626 bortfördes biblioteket af de kejserliga trupperna, men
Rosenkrantz lyckades senare återlösa det. Emellertid har förf. i svenska
bibliotek endast återfunnit ett par hundra af de egentliga Rosenkrantz’ska
böckerna,1 hvarför han drager den slutsatsen, att de nio kistorna på
Vindinge måste hafva innehållit ännu ett stort danskt bibliotek, hvaraf rester
nu återfunnits i Sverige, nämligen det bibliotek, som en gång tillhört den
kände rikshistoriografen Anders Sörenssen Vedel (latiniseradt Andreas
1 De flesta böcker ur det Rosenkrantz’ska biblioteket finnas i Stockholm och Upsala ;
i andra bibliotek äro de sällsynta. Från Karlstad stiftsbibliotek har jag antecknat Thucydides,
Hist. de bello Peloponnesiaco, Witenb. 1580, som har både Holger och Gunde Rosenkrantz’
namnteckningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
