Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
tiden för dess författande ej kan vara den som dikten själf uppgifver (1312)
utan måste sättas till inemot midten af nämnda århundrade. Men hur går
det då med uppgiften om Eufemia såsom inspirerande kraft, enär hon
aflidit redan 1312? Har måhända uppgiften i tidens kritiklösa anda flutit
öfver från den närmaste förlagan (här helt visst en norsk prosasaga)?
Flores och Blanzeflor föreligger i sin fornsvenska form i fyra
pappershandskrifter från 1400-talet, alla utom en (skrifven i Askaby kloster i
Östergötland, nu tillhörig Arnamagn. samlingen i universitetsbiblioteket
Köpenhamn) tillhörande Kungl, biblioteket i Stockholm. Den jämförelsevis bästa
är den äldsta handskriften cod. Holm. D 4 (cod. A), från c. 1430—50, efter
hvilken textupplagan är aftryckt, med anförande i noter under texten af
varianter från öfriga handskrifter, d. v, s. cod. Arnam. nr 191 fol. (cod. B),
från 1492, cod. Verelianus, kallad »Fru Märetas bok» (cod. C), från 1457,
samt cod. Holm. D 3, kallad »Fru Elins bok», från 1476. Som man finner,
äro alla dessa handskrifter tämligen unga i förhållande till den af dikterna
själfva uppgifna af fattningstiden (för Ivan 1303, för Fredrik 1308 och för
Flores 1312). Detta förhållande har också gifvit tviflarna vatten på deras
kvarn, och de trogna ha stått i någon mån tveksamma. Så kom, likt en
räddande ängel, i utgifvningens »ällofte timma» en underrättelse från
Helsingfors universitetsbibliotek, som malde att man där upptäckt ett
pergamentblad, innehållande ett Floresfragment från 1300-talet. Det var en ståtlig
nyhet af revolutionerande betydelse för Eufemia visornas talrika forskar krets,
låt vara äfven att vi ej här ha ett fragment af själfva originalet, utan, enligt
utgifvarens af Floreseditionen åsikt, af paleografiska skäl böra sätta tiden
till omkring midten af 1300-talet, »snarare något efter än före c. 1350» (Olson).
I sin här nedan nämnda uppsats i Arkiv 37 bestämmer Olson fragmentets
tillkomsttid till senare hälften af 1300-talet, helt visst på goda grunder.
Upptäckaren af fragmentet, biblioteksamanuensen Aarno Malin har publicerat
en kortfattad beskrifning öfver sitt märkliga fynd, intagen i den af professor
Hugo Pipping utgifna tidskriften »Studier i nordisk filologi» bd 12 (nyligen
publiceradt) och åtföljd af afbildning i autotypi af fragmentet (c. 21,5 X c. 14,5
cm.). Detta faksimil har genom vederbörandes välvilliga tillmötesgående
ställts till den föreliggande Floreseditionens utgifvares disposition och finnes
reproduceradt såsom bilaga, jämväl i transskription (s. 138—141; jfr äfven
Inledning s. XI o. f.). Tyvärr har dock fragmentet, alldenstund texttrycket
redan förelåg färdigt, ej kunnat indragas i variant apparat en. I viss mån
godtgöres emellertid denna brist genom Olsons nyligen offentliggjorda
uppsats: »Ett nyfunnet fragment [af Flores och Blanzeflor] i Arkiv för nordisk
filologi, bd 37 (1920), s. 169—175.
Hvad den nu utgifna upplagan af Flores och Blanzeflor beträffar
uppfyller den alla den moderna vetenskapens kraf och vittnar om sin utgifvares
väl kända lärdom, skarpsinne och samvetsgrannhet. Det filologiska
bedömandet af arbetet hör till ett annat dominium.
R. Geete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
