Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK-, ARKIV- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
165
skad och försedd med tillägg vid en ny
inventering den 6 nov. 1627. Den viktigaste
förteckningen härstammar från år 1634 och
är uppgjord den 14 —15 sept. af biskop
Johannes Botvidi vid en af honom då företagen
visitation af Linköpings domkyrka.
Bokförrådet har nu stigit till 91 volymer, hvartill
kommer den af Axel Banér gjorda donationen
af en i cistercienserklostret Pelplin under
30-åriga kriget tagen boksamling. Största
intresset knyter sig otvifvelaktigt till Stenbocks
rekonstruktion af detta krigsbyte, hvaraf
spillror äfven anträffats i andra bibliotek, Upsala,
Skokloster, Växjö och Västerås. Botvidis
förteckning på Pelplinböcker upptager 156
volymer, hvaraf Stenbock nu återfunnit 132 (med
137 olika verk).
Det är en glädjande företeelse, att vårdarna
af de båda östgötabiblioteken i Linköping och
Norrköping genom offentliggörandet af
bibliografiska studier och bidrag till bibliotekens
historia hos allmänheten underhålla intresset
för de båda kulturhärdar, som Östergötland
i dem äger. I. C—n.
Norrköping. Stadsbiblioteket.
Bland viktigare nyförvärf till Norrköpings Stads
bibliotek äro att anteckna en större samling gravyrer,
konstnärliga reproduktioner och konsthistorisk
litteratur, som, till kompletterande af den förut
omnämnda Wadströmska samlingen, till biblioteket
inköpts för medel skänkta af konsul och fru Rob.
Göhle.
För att verkställa dessa inköp företog
bibliotekarien, tillsammans med en bibliotekets gynnare och
vän, en resa till Tyskland, Frankrike och Italien,
hvarvid ett flertal större och mindre bibliotek
besöktes. — Det skulle här föra för långt att söka
uppräkna alla de stickelns mästare vi nu ha
representerade i Stadsbiblioteket. De mesta inköpen gjordes
i Leipzig, Nürnberg, München, Florens, Rom och
Paris. Det må nämnas att i Rom förvärfvades
Piranesis hela verk. Af Albrekt Durer ha vi både
kopparstick och träsnitt i original, bl. a. hela stora
Apokalypsen. Af Jacques Callot äger biblioteket ett
flertal blad, likaså af Claude Mellan. Af Jeremias Falcks
sällsynta, dyrbara och eftersökta blad äga vi femton
stycken. Flera hela serier af H. Daumier, den store
franska karrikatyristen, ha vi ock, nämligen Paris
qui boit, Monomanes, Silhouettes, Les étrangers à
Paris, Les Robert-Macaire.
För att underlätta orienteringen i alla dessa
kopparstick, genrer och porträtt, ha inköpts de båda upp-
slagsverken : Bartsch, Le peintre graveur. 1—21 +
Atlas, Leipzig 1870—76, och Nagler, Neues allgemeines
Künstlerlexikon 1—22, München 1835—52.
Af större och dyrbarare reproduktionsverk kunna
vidare nämnas: Pisanello, Les dessins, Tom 1—4,
1911—20, folio. Raphael, Zeichnungen, Abt. 1, 2,
Berlin 1913—19, folio. Durer, A., Sämtliche
Kupferstiche. Herausgeg. von Leitschuh, Nürnberg, folio
och Durer, A., Zeichnungen ... in Nachbildungen.
Herausgeg. von Lippmann, Berlin. Tom 1—5, folio;
Memling H., Farbige Facsimilereproduktionen,
Leipzig folio ; Kupferstiche und Holzschnitte alter Meister,
Mappe 1—10, Berlin 1889—99, folio, ett verkligt
monumentalverk, utgifvet af chefen för Berlins
kopparstickskabinett, F. Lippmann, och med en mängd
konstnärliga reproduktioner efter kända träsnitt och
kopparstick, ofta förvillande lika originalen;
Grosses Galeriewerk internationaler Meister der
Minia-tyrmalerei, herausgeg. von E. Lemberger, fem stora
foliokartonger. Härtill komma ock några af det tyska
Maréessällskapets utsökta publikationer, såsom
Deutsche Skizzenmappe; Rembrandt, Religiöse
Legenden och andra samt reproduktionsverk af Goyas,
Böklins, Klingers arbeten m. m. Hj. L—n.
De vetenskapliga statsbibliotekens lönefråga.
För Kungl, bibliotekets ordinarie tjänstemän har,
såsom ofvan är nämnt, ny lönereglering blifvit
beslutad med tillämpning fr. o. m. år 1922. I samband
med förestående lönereglering vid universiteten och
högskolorna skall nu den under sistlidne vår
tillsatta Högskolornas Löneregleringskommitté
framlägga förslag till sådan reglering äfven för
universitetsbiblioteken.
Det skulle därvid ligga nära till hands att låta den
för Kungl, biblioteket beslutade regleringen blifva
normerande äfven för dessa senare. Ett starkt
missnöje — som tagit sig flera uttryck, bl. a. äfven vid
frågans behandling i riksdagen — har emellertid gjort
sig gällande beträffande vissa punkter i den nu för
Kungl, biblioteket fastställda, nya lönestaten. Såväl
förste som andre bibliotekarier anse sig nämligen
hafva blifvit placerade i lägre lönegrader, än vad
de i förhållande till kompetensvillkor,
tjänsteställning och befordringsmöjligheter bort placeras.
Särskildt har förste bibliotekariernas hänförande till den
15:e lönegraden (den s. k. sekreteraregraden) varit
föremål för missnöje, då de i sin egenskap af
afdelningsföreståndare åtminstone icke bort uppföras i
lägre grad än intendenter vid nationalmuseum och
antikvarier vid Vitterhets-, historie-och
antikvitetsakademien, hvilka blifvit placerade i den 16:e
lönegraden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
