Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
FRÅN BOK-, ARKIV- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
Till nyssnämnda Högskolornas
Löneregleringskommitté har därför styrelsen för Kungl, bibliotekets
och Universitetsbibliotekens Tjänstemannaförening
under sommaren ingått med en längre framställning
(tr. Upsala 1921, 22 sid.), vari en kraftig vädjan riktas
till kommittén att vid afgifvande af förslag till
lönereglering för universitetsbiblioteken på ett mera
tillfredsställande sätt tillgodose biblioteksmännens
intressen, än hvad som 1902 års
Löneregleringskommitté gjort vid afgifvande af förslag till
lönereglering för Kungl, biblioteket. Styrelsens framställning
utmynnar i en hemställan
att Högskolornas Löneregleringskommitté måtte
föreslå, att vid den förestående löneregleringen för
befattningshafvare vid rikets universitet och
högskolor tjänstemännen vid universitetsbiblioteken
måtte placeras sålunda: andre bibliotekarierna i
lönegraden B 15, förste bibliotekarierna i B 18 och
öfverbibliotekarien i Al;
att Kommittén vidare ville föreslå, att det af 1902
års Löneregleringskommitté föreslagna och af
riksdagen godkända villkoret om utsträckning af den
dagliga tjänstetiden från 6 till 7 timmar icke må
komma till tillämpning i fråga om
universitetsbibliotekens personal; samt
att Kommittén — för den händelse den finner detta
med det densamma meddelade uppdraget förenligt
— måtte uttala sig för att en revision af den för
Kungl, biblioteket fastställda lönestaten och
stipulerade dagliga arbetstiden till öfverensstämmelse med
vad Kommittén föreslagit beträffande
universitetsbiblioteken snarast möjligt må komma till stånd.
Svenska Bibliotekariesamfundet.
Den 29 maj 1921 höll Svenska
Bibliotekariesamfundet å Kungl, biblioteket i Stockholm sitt första
årssammanträde.
Vid det talrikt besökta sammanträdet höllos
föredrag af riksbibliotekarien I. C o 11 i j n: »Bidrag till
Linköpings stiftsbiblioteks historia« och af t. f. förste
bibliotekarien O. "Wieselgren, Stockholm: »En
handskrift i Kungl, biblioteket af Breviarium
Grimani-skolan». Förste bibliotekarien A. Nelson, Upsala,
höll inledningsföredrag »Om bibliotekarien som
statsfunktionär», hvarefter följde en stunds diskussion.
Till fullständigande af i föregående häfte (sid. 68)
lämnad uppgift meddelas, att äfven
öfverbibliotekarien L. Wåhlin, Göteborg, är medlem af Svenska
Bibliotekariesamfundets styrelse.
Sveriges allmänna biblioteksförening.
Föreningens sjunde årsmöte afhölls i Stockholm
den 25 och 26 juli i Ateneums högtidssal. Mötet
öppnades måndagen den 25 juli kl. 11 f. m. af före-
ningens ordförande, förste bibliotekarien A. Grape,
hvilken efter att ha hälsat de närvarande välkomna
med några ord berörde den oersättliga förlust, som
drabbat folkbildningsarbetet i vårt land genom
professor Knut Kjellbergs bortgång.
Till ordförande för mötet utsågs bibliotekarien
Grape och till vice ordförande t. f. riksbibliotekarien
H. Lindegren och öfverlärare G. A. Gustaf sson.
Sedan sekreteraren uppläst årsberättelsen och
revisorernas berättelse, företogs val af styrelse,
hvarvid ordföranden och de styrelseledamöter, som voro
i tur att afgå, med acklamation omvaldes.
Den vid årsmötet 1917 tillsatta kommittén för
utarbetandet af klassifikationssystem och
katalogise-ringsregler hade slutfört den ena delen af sitt
uppdrag och till föreningen öfverlämnades
»Klassifikationssystem för svenska bibliotek» (= Sveriges
allmänna biblioteksförenings handböcker, 1), hvilken
nu förelåg i tryck.
Härefter öfverlämnades ordet till biblioteksdirektör
Th. Dössing från Köpenhamn, som höll iöredrag
om »Den danska biblioteksskolan». Nästa
föredragshållare var Fröken Hildur Lundberg, som
meddelade »Några erfarenheter från undervisning för
skolbarn angående bibliotek och uppslagsböcker».
Efter middagsrast återupptogos förhandlingarna
kl. 5 e. m., då förste bibliotekskonsulenten F. H j
elm-qvist och arkitekten G. Asplund höllo föredrag
om »Biblioteksorganisation och biblioteksbyggnader
i Amerikas förenta stater».
Tisdagens förhandlingar började kl. 11 f. m. med
ett föredrag af andre bibliotekarien C. Efvergren
om »Hvad kan göras för studiet af konstindustrien
och populär teknisk litteratur?» I anslutning härtill
demonstrerade föredragshållaren ett urval
konstindustriella och populärtekniska arbeten. Sista
punkten på programmet upptog diskussion om
»Förmedlingen af statsbidragsböe&erna till biblioteken»,
inledd af dr Hjelmqvist. Såväl inledaren som de i
diskussionen deltagande voro eniga om att den
hittillsvarande centraliseringen af
bokförmedlingsverksamheten borde gifva vika för en decentralisering
för att ernå en snabbare expediering af böckerna.
C. E.
Statens tryckerisakkunnig.
Innevarande års riksdag har bifallit Kungl. Maj:ts
proposition den 11 mars 1921 om tillsättande af en
statens tryckerisakkunuig jämte nödiga biträden i
afsikt att nedbringa utgifterna för statens tryck. Till
bestridande af kostnaderna för den nya institutionen
har för år 1921 anvisats ett belopp af 20,000 kr. cch
för år 1922 49,000 kr. Till tryckerisakkunnig för tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
