- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång IX. 1922 /
2

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HENRIK SCHÜCK

sängen, så lägg det i fönstret, ty då skall jag rätta det i natt. » * Häraf
framgår, att boktryckarens namn varit Sigfrid.

Men jag tror, att vi kunna komma honom ännu närmare på lifvet. Sitt
innehållsrika arbete om bokbindare och bokförare i Sverige2 börjar Arvid
Hedberg med en Siffridh Bocka[binde]re, af hvilken två bokband finnas i
behåll. Det ena af detta visar stämplar, som tyda på Lübeck såsom
ursprungsorten. Om honom veta vi ej mer, än att han ännu 1501 var
verksam, men att han 1502 redan var död.

Han och boktryckaren i Mariefred äro med all sannolikhet samma
person, och genom denna kombination få vi fram följande biografi. Sigfrid
var medhjälpare till Fabri, deltog i tryckningen af Fabris böcker och band
dem, antogs, sedan Stockholmstryckeriet 1496 nedlagts, till föreståndare för den
nya officinen i Mariefred, men flyttade, sedan äfven denna 1498 upphört, till
Stockholm, där han återtog sitt yrke såsom bokbindare — något svenskt tryckeri
fanns ju då icke. Efter hans död 1501 fortsatte hans enka Karin bokbinderiet.

Sedan Paul Grijs’ tryckeri i Upsala, som börjat 1510, 1519 blifvit
nedlagdt, återupprättades detta som bekant ånyo 1525. Det första alstret af
dess värksamhet var Statuta pro vincialia Upsaliensis provincie. Boken var
tryckt »in officina Bartholomæi Fabri Upsal[iensis]». Men sedan höra vi
egendomligt nog ej något vidare af en boktryckare med detta namn, ty redan
samma år möta vi ltibeckaren Georg Richolff såsom föreståndare för
Upsalatryckeriet. I slutet af 1525 eller de första dagarna af 1526 flyttades för
öfrigt tryckeriet till Stockholm och förvandlades till kungligt. Richolff själf
återvände i slutet af 1526 till Lübeck, sedan han afslutat tryckningen af Nya
testamentet, och den 4 januari 1527 skref Gustaf Vasa till biskop Brask, att
tyskarna aflägsnats och att tryckeriet vore »bestyrth» med »goda swenska
karla». Hvilka dessa varit, känner man ej, ty först 1530 namngifver sig
den, som då var kungl, boktryckare, Claes Pederson. Hvilken som skött
tryckeriet 1527 — 1530, är obekant.

Men vi återvända till Bartholomäus Fabri. Klemming förmodar, att han
varit son till Johannes Fabri. Namnet Faber eller Smed var väl, såsom
skotteboken visar, ej särskildt sällsynt, men likheten i yrket gör det sannolikt, att
vi här hafva far och son. Däremot var namnet Bartholomæus eller Bertil
så pass ovanligt, att jag i Stockholms skottebok för 1501 endast funnit det
två gånger bland många hundra namn.

1 Bibliografiska Ströftåg, s. 36.

2 A. Hedberg, Bokbindare och bokförare i Sverige 1500—1630 (Stockh. 1914), s. 123 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:27:17 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bokobibl/1922/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free