Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 K. B. WIKLUND
utförliga berättelsen af den 28 april 1606 öfver denna senare resa är
emellertid bevarad,1 och man ser däraf bl. a., hurusom det blifvit af Daniel
Hjort bestämdt, att de till Laisbyn i Pite lappmark hörande lapparna jämte
lapparna i Ume lappmark nu skulle få sin kyrka och marknadsplats i
Lycksele och att herr Jon Olai,2 som var förordnad af H. K. M:t själf, skulle blifva
deras kyrkoherde.3 De nordligare Pitelapparna åter, i nuv. Arjeplogs och
Arvidsjaurs socknar, hade på sammankomst i Arvidjaurs lappby den 25 jan.
öfverenskommit att bygga sin kyrka i denna by, »där kapellet nu står»,
hvarjämte de »af H. K. M:t underdånligen begärt behålla herr Nils uti
Piteå för tungomålets skull, efter de lappar kunna ingen svenska och
förenämnde herr Jon Olai kan ingen lapska, som herr Nils kan, utan måste
bruka tolk. Desslikes hafver herr Nils mycket närmare ifrån Piteå kyrka
till Arvidsjaur än herr Jon ifrån Lycksele till samma rum, som förbemält
är, hvilken herr Nils jag till deras kyrkoherde, så nu som tillförene dock
på H. K. M:ts gunstiga behag, efter deras trägna begäran dem efterlåtit
hafver.»
Denne herr Nils eller med sitt lärdare och fullständigare namn
Nicolaus Andreæ (längre fram med tillnamnet Rehn; död 1628) hade år 1600
efterträdt sin fader Andreas Nicolai såsom kyrkoherde i Piteå.4 Liksom
fadern jämte det han var kyrkoherde i Piteå och prost i norra prosteriet,
d. v. s. Pite, Lule, Kalix och Torne socknar, äfven »försörjde Pite och Lule
lappar med Guds ord» (1587), hade förmodligen äfven sonen allt från sitt
tillträde af kyrkoherdetjänsten i Piteå haft själavården bland Pite lappar
om hand. Som pastor pitensis blir han nu inom få år den lapska
litteraturens grundläggare.
På hösten samma år 1606 utsändes åter i politiska, administrativa och
ekonomiska syften en expedition till Lappland och nuv, norska Finmarken.
Den vidlyftiga instruktionen af den 20 okt. 1606 för denna expeditions
medlemmar, Karl Kröplin, Baltzar Beck, Jöran Hansson och Anders Eriksson,
kan med skäl kallas det nya Lapplands organisationsurkund. På grundval
1 Handl. XXXIX, s. 189 ff.
2 Rätteligen Jon Östenson, Jonas Aestonis, ursprungligen kapellan i Baggböle;
NORDLANDER, s. 313.
3 Allt hittills hade Pite lappmark längs fjällryggen sträckt sig ända ned i Jämtland,
men fr. o. m. 1607 räknas den södra delen däraf, d. v. s. Laisbyn, till Ume lappmark;
Ångermanna eller Åsele lappmark omfattar äldst blott skogslappar och går ej upp till
fjällen; Wiklund och QviGSTAD, Dokument ang. flyttlapparna, II, s. 228 f., 493 f. Kria
1909.
4 Nordlander, s. 309. Både far och son hörde till de präster, som bekräftade
Upsala mötes beslut 1593; den senare var då kapellan i Piteå, fadern var t. o. m. själf
närvarande vid mötet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
