Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 K. B. WIKLUND
och således förmodligen äfven vid en gammal färdväg uppåt Lappmarken.
I Neder-Lule socken ligger något söder om Luleå byn Kallax (1543
Kallelax), i Öfver-Lule socken byn VUtjärv (1543 Wikerff, Wikierff, 1559 Wittierjf)
vid Luleälfven, alltså på vägen uppåt Lappmarken, i Råne socken Niemisel
(1543 Nijmesiil; förmodligen ett till sin första del finskt ord) vid Råneälfven,
hvilken älf likaledes tjänat som färdväg uppåt landet; på de mångfaldiga
finska ortnamnen i Kalixsocknarna behöfver jag i detta sammanhang icke
ingå. Ha icke månne dessa byar i de sydligare Norrbottenssocknarna
grundats af finsktalande birkarlar?
På analogt sätt får man slutligen också förklaring till det egendomliga
förhållandet, att man i de äldsta fogderäkenskaperna för Pite lappmark
finner en mängd exempel på finskt -jerff (d. v. s. -järvi) »-sjö» i stället för
lapskt -jaur i namn på lappbyar och fisketräsk: 1553 Arffues Ierff Lappeby
(nu Arvidsjaur), Semes Ierff Lappebyn (nu Semisjaur), fisketräsken Pieske
Ierff, Kickis lerffue, Koll Ierff, Bructh Ierff, Lijcke Ierff, Vagn Ierff, Seil
Ierff, Mande Ierff m. m. (så genom många år, men 1566 och senare
Arf-fuesiaur, Semetz lawr o. dyl. jämte Arffuesierff, Semitz Ierff etc). Dessa
namn af år 1553 äro hämtade ur Jöns Håkanssons1 räkenskap och kunna
väl knappast, ha kommit från annat håll än hans vägkunniga följeslagare
på skatteupptagningsresan genom lappmarkerna. För Pite och Torne
lappmarkers vidkommande synas följeslagarna att döma af detta kriterium ha
varit finskkunniga, men icke de som följde honom till Lule lappmark, enär
han härifrån endast anför namn på -jaur (skrifvet -iår). Och dessa hans
följeslagare ha väl icke kunnat skaffa sig sin lokalkännedom annat än i
birkarlarnas tjänst.
Någon större direkt betydelse kunna väl således på grund af hvad jag
här anfört de af Nicolaus Andreæ utgifna lapska böckerna ej ha haft;
därtill var deras språk alltför bristfälligt och svårbegripligt. Af större vikt
blef säkerligen hans verksamhet i den skola för några lappbarn, som han med
understöd af staten höll i sitt hem i Piteå och som var en föregångare till
den kända Skytteanska lappskolan i Lycksele. Men för kunskapen om
Norrbottens historia äro hans abc-bok och sångbok desto värdefullare, dock
icke genom sina förtjänster, utan — kuriöst nog — genom sina språkliga
brister och genom de uppslag till forskning dessa gifva.
1 Om honom se J. Nordlanders artikel Om birkarlarne i Hist. Tidskrift, 1906,
s. 227 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
