Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
Upsala Universitets Biblioteks minnesskrift 1621—1921. Med bidrag af
bibliotekets forna och nuvarande tjänstemän. Upsala: Almqvist & Wiksells
boktryckeri a.-b. 1921. 8°. 622 s. Pr. 30 kr.
I en för några år sedan publicerad uppsats har en framstående tysk
biblioteksman, Ferdinand Eichler, framhållit att det för alla bibliotek men
särskildt för dem som äga en historia att se tillbaka på måste anses som en
oafvislig plikt »zu wissen was sie besitzen». Att detta kraf ur principiell
synpunkt måste betraktas som i högsta grad berättigadt, därom torde väl
alla vara ense; men tyvärr förhåller det sig i realiteten så, att endast ett
ringa fåtal af de stora biblioteken med godt samvete kunna säga sig
uppfylla detsamma. Om också själfva bokbeståndet är relativt fullständigt
förtecknadt, så är dess proveniens dock i regel blott till grunddragen
genomforskad. Att så förhåller sig beror närmast på de yttre omständigheter, som
behärskat det moderna biblioteksväsendets utveckling. På de allra flesta
håll ha hufvudmomenten i denna varit ungefär desamma. Så länge
biblioteksverksamheten betraktades som ett mer eller mindre osjälfständigt
appen-dix till universitetslärarnas forskningsarbete, fanns det ingen möjlighet att
bedrifva det kritiskt-historiska arbetet inom samlingarna med sådan
intensitet, att därutaf kunde framgå några mera betydelsefulla resultat angående
deras tillkomst, och då ändtligen — för att citera Eberts klassiskt vordna
tittryck — »die Selbständigkeit des bibliothekarischen Berufes» vunnit
erkännande både inom och utom den lärda världen, hade den utåtriktade,
expedi-tionella sidan af arbetet nått en sådan omfattning, att den i regel
absorberade största delen af den ofta ytterst begränsade arbetskraft, som inom
vederbörande institutioner fanns tillgänglig. Under trycket af dessa
förhållanden ha också de flesta större bibliotek i främsta rummet tvingats att
koncentrera sitt arbete på att tillgodose de aktuella krafven, under det att
de historiska arbetsuppgifterna fått skjutas åt sidan; endast i ett fåtal
lyckliga undantagsfall har man varit i stånd att bereda dem utrymme på det
ordinarie arbetsprogrammet. Därför utgör bibliotekshistorien ännu alltjämt
ett relativt obearbetadt område, hvarpå framtidens forskning förvisso kan
vinna rika skördar.
I vårt land är det gifvetvis till det berömda Upsalabiblioteket som det
historiskt-bibriografiska intresset framför allt knyter sig. Till volymantalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
