Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 53
hallet från dess högsta klasser till dess lägsta, visar oss Aksel Andersson
i sin skildring af de genom den unge Erik Benzelius’ utnämning till
bibliotekschef framkallade rangstriderna vid universitetet åren 1702—1703. Mera
indirekt sammanhörande med den egentliga bibliotekshistorien äro Grapes
studie öfver Bengt Skytte som språkforskare, baserad på det i den Ihreska
handskriftssamlingen af författaren anträffade, tidigare som förkommet
ansedda hufvudpartiet af Skyttes språkvetenskapliga hufvud verk, och
Nelsons undersökning af förhållandet mellan de bägge upplagorna af Peder
Swarts Genswar 1588. Men äfven i dessa och andra arbeten, där
hufvud-syftet faller inom det allmänvetenskapliga området, träder det
bibliotekshistoriska intresset i dagen, samtidigt som den starkt framträdande
förkärleken för saklighet, konsekvens och precision i framställningen vittnar om
den stränga metodiska träning, som väl knappast någon verksamhet i högre
grad än biblioteksarbetet är i stånd att förläna.
Som helhet betraktad utgör Upsalabibliotekets festskrift icke blott ett
vackert bevis på den pietet, hvarmed kulturarfvet från gångna tider vårdas
och bevaras vid den främsta bland våra universitetsinstitutioner, utan äfven
ett ojäfaktigt vittnesbörd om den höga nivå, som dess tjänstemannakår i
vetenskapligt hänseende intager. Med hänsyn till de tendenser till att
förringa och undervärdera den vetenskapliga sidan af biblioteksverksamheten,
som under senare tid gjort sig gällande äfven på håll, där man haft
anledning att vänta en annan åskådning, torde arbetet därför inom fackkretsar
förtjäna att mötas med särskildt liflig uppskattning och erkänsla.
O. Wieselgren.
C. J. G. HASSELBERG, Bibliografiska anteckningar rörande Jämtland och
Härjedalen. Östersund, Jämtslöjds förlag, tr. Ågren 1920. 8°. 260 s.
Pr. 15 kr.
Denna vidlyftiga och bredt anlagda bibliografi vittnar onekligen om sin
författares energi och hängifna arbete, hvilket är värdt allt beröm, men
tyvärr visar det också hans bristande bibliografiska fackkunskaper. Det rika
materialet är icke klart och tydligt ordnadt och uppställdt, och detta gör
användningen af bibliografien både tidsödande och besvärlig. Visserligen är
det fördeladt i tre fullt motiverade hufvudafdelningar: A. Sverige i allmänhet,
B. Norge före 1645 och C. Jämtland och Härjedalen. Äfven är det lämpligt
att afdelning C ytterligare uppdelas i Handskrifter och Tryckta arbeten, men
att här som 3:dje underafdelning taga Innehållsöfversikt af C:2 är mindre
välbetänkt.
Afdelningen Tryckta arbeten är naturligtvis den största, 170 sidor. I
en enda alfabetisk följd är här sammanfördt allt — inom hvilken
vetenskapsgren det vara månde —, som på något sätt berör de båda landskapen,
således icke blott själfständiga arbeten och uppsatser i tidskrifter och tidningar
m. m., utan äfven kartor och planscher i brokig blandning. Följaktligen är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
