Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
63
kulturlifvet och hans betydelse för dess
utveckling. Särskildt rikt utbyte lämnar studiet
af de litterära utkasten. Steg för steg kan
man här följa hur diktaren brottats med sitt
stoff, hur motiven transformerats af hans
rastlöst arbetande fantasi och hur
verklighetsintrycken omsmälts och sammanblandats med
de mest bizarra föreställningskomplex ur hans
egen tankevärld. Det torde finnas endast få
författare i världslitteraturen, hvilkas
konstnärliga psykologi man kan studera på
grundval af ett så rikt och omfattande material.
Brefven härröra hufvudsakligen från
Strindbergs senare lefnadsår, d. v. s. från tiden
efter återkomsten från utlandsvistelsen och
bosättningen i Stockholm (slutet af 1890-talet).
En stor del af dem äro mer eller mindre
obeslöjade tiggarbref och sakna hvarje
intresse utom i det hänseendet att de på ett
frappant sätt visa, hvilket stadgadt rykte för
välgörenhet Strindberg åtnjöt bland
samhällets styf barn; men vid sidan af dessa
finnes äfven ett betydande antal bref af mera
direkt litterärt intresse, exempelvis från hans
förläggare Bonnier och Börjesson, från hans
hängifne vän och beundrare stadsnotarien
Nils Andersson i Lund, från Tor Aulin,
Richard Bergh, Carl Eldh m. fi. Af utländska
korrespondenter märkes i främsta rummet
Emil Schering, hvilken höll Strindberg au
jour med förhållandena inom Tysklands
litterära värld och rapporterade om de
Strindbergska dramernas öden på de tyska scenerna.
Enstaka bref finnas bl. a. från Bernard Shaw,
Gordon Craig, Lugné-Poë, Johannes Schlaf
och Carl Ludwig Schleich. En grupp för sig
utgör en serie bref från olika representanter
för den frikyrkliga riktningen i Sverige; af
i dem förekommande uttalanden kan man
sluta sig till vidden af det intresse, hvarmed
man inom de frikyrkliga kretsarna följde
Strindbergs kamp mot den moderna
vetenskapen och dess resultat.
Af Strindbergsarkivets samlingar stå främst
i vikt de talrika originalmanuskripten (Svarta
fanor, de Blå böckerna, Det nya riket, Gustaf
Adolf, Kristina, Karl XII m. fi.). En
värdefull tillökning erhöll arkivet för någon tid
sedan, då bokförläggaren Karl Otto
Bonnier till detsamma som gåfva öfverlämnade
ett antal af honom förvärfvade Strindbergska
originalmanuskript, nämligen Drömspelet,
Dödsdansen, Historiska miniatyrer, Den med-
vetna viljan i världshistorien samt Fagervik
och Skamsund (komplett så när som på
berättelsen De yttersta och de främsta). Arkivet
omfattar likaledes flera ytterst betydelsefulla
brefsamlingar jämte en del strödda
Strindbergspapper af växlande beskaffenhet.
Hvad beträffar samlingarnas framtida
tillgänglighållande ha bestämmelser träffats, som
torde tillfredsställa vetenskapliga forskares
kraf på samma gång som de utesluta
möjligheten af att ovidkommande i illegitimt syfte
utnyttja i papperen förekommande uppgifter
och meddelanden af alltför personlig art.
O. W— n.
Svenska Akademiens Nobelbibliotek.
Under 1921 har boksamlingen ökats med 585 band
och 5i broschyrer samt 106 årgångar af periodiska
publikationer.
Författaren Ola Hansson har i biblioteket
deponerat en samling af dels egna originalmanuskript,
dels till honom ställda bref af in- och utländska
författare.
De besökandes antal har uppgått till 2,042 och till
hemlån ha utlämnats 3,984 volymer. Dessutom ha
till andra bibliotek utlånats 307, från andra bibliotek,
lånats 142 volymer.
På grund af den under året försiggångna
flyttningen till ny lokal i Börshuset har biblioteket under
en tid af 2X\$ månad (5 sept—13 nov.) icke varit
tillgängligt för allmänheten.
Det af föregående års riksdag till Nobelbiblicteket
beviljade årsanslaget å 20,000 kronor har af
innevarande års riksdag för första halfåret 1923 nedsatts
till 5,000 kr., hvarjämte önskan uttalats, att
statsanslag för ändamålet i framtiden icke skall behöfva
utgå.
Till amanuens vid biblioteket har Svenska
Akademien antagit dåvarande docenten vid Upsala
universitet, fil. drCarlSantesson. CG.
Riksdagsbiblioteket.
Af Biblioteksstyrelsens årsberättelse 1921 (12 s..
8°), utg. den 11 jan. 1922, kan följande inhämtas om
bibliotekets verksamhet. Antalet under året lill
utlåning framtagna volymer belöper sig till 12,082, i
hvilken summa från referensbiblioteket begagnade
böcker ej inräknas. Tillväxten omfattar 3,553
volymer i 2,344 band. För riksdagens behof har det längst
i söder belägna rummet i bibliotekslokalen jämte
därutanför liggande del af korridoren tagits i
anspråk, hvaremot det för styrelsen afsedda rummet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
