Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
67
och svenska förhållanden samt öfver dansk, norsk
och svensk skönlitteratur (tr. Kristiania 1921. 8°.
146 s.). Förteckningen är för Danmarks vidkommande
utarbetad af Th. Døs s in g, för Norges af T.
Aalheim och för Sveriges af Fr. Hjelmqvist och
Greta Linder. Den svenska afdelningen upptager
s. 86—146. Anmärkningar ha på skilda håll gjorts,
att den svensk-finska litteraturen lämnats åsido med
undantag för Runeberg och Topelius.
Svensk historisk bibliografi för år 1921, redigerad
af andre bibliotekarien vid Kungl, biblioteket Kr.
Setterwall har nyligen utkommit som bilaga till
Hist. tidskrift, 1922: h. 1 (40 s, 8°).
Om »Grønlands Bog- og Biblioteksvæsen»
innehåller Bogens Verden, jan.—febr. 1922,
s. 1 — 10, en intressant uppsats af P. Vibæk.
Om de äldsta grönländska trycken förtjänar
följande att härur anföras. Den förste, som
sysselsatt sig med det grönländska språket,
är den norske missionären Hans Egede, som
besökte Grönland år 1721. Af honom äro
de två första på grö åländska tryckta böckerna
utgifna: en Abc-bok år 1739 och Elementa
fidei christianae år 1742, båda tryckta i
Köpenhamn. Den egentlige grundläggaren af det
grönländska skriftspråket blef emellertid hans
son Poul Egede, hvilken redan som barn
tillsammans med brodern Niels kommit till
Grönland och därför lättare tillägnat sig det
underliga främmande språket. Sönerna hafva
säkerligen varit fadern behjälpliga med
utgifvandet af de två nämnda böckerna. Sedan
utvecklade Poul en rastlös
öfversättarverk-samhet, år 1744 utgaf han sålunda en
öfversättning af det Nya testamentet till grönländska,
vidare utgaf han ett kyrkoritual på
grönländska och danska (tr. Köpenhamn 1783)
samt en psalmbok på grönländska (ibid. 1788).
Dessutom utgaf han två för studiet af det
grönländska språket grundläggande verk,
nämligen Dictionarium Grønlandicodanico-latinum
(Köpenh. 1750) och Grammätica
grønlandico-danico-latina (1760).
De grönländska biblioteksförhållandena äro
naturligtvis små och primitiva. F. n. finnas
endast två bibliotek, båda i Sydgrönland,
nämligen i Julianehaab och Godthaab. Af
dessa är » Laanebogsamlingen for Sydgrønland
ved Godthaabs Seminarium» det mest
betydande.
Norge,
Personalnotiser.
Ved Universitetsbiblioteket er H. A. H.
Venne-volds ledige bibliotekarpost blitt besatt fra 1. sept.
med assistent Jens Lindberg, hvis specialstudium
er semitisk filologi. Hans assistentpost blev fra
samme dag besatt med stud. jur. Thor Magnus
Andersen.
Bibliotekar for Bergens off. bibliotek Arne
Kildal, der i et par år med permission har fungert
som presseattaché ved legationen i Washington, har
fra 1. januar tatt endelig avskjed fra
bibliotekarstillingen. Hans avgång betegner et meget fölelig tap
både for det bibliotek han har reorganisert og for
den norske bibliotekarstand, til hvis dyktigste
representanter han altid har hört.
Som hans efterf ölger i Bergen er ansatt cand.
oecon. Victor Smith, likesom Kildal utdannet ved
bibliotekskolen i Albany, og siden 1914 bestyrer av
Deichmanske Biblioteks filial på Schous plass i
Kristiania.
Ved det internationale arbeidsbyrå i Genf er der
også oprettet et internationalt socialpolitisk
bibliotek, som allerede teller ca. 150,000 bind og, har et
personale på henved 20 funktionærer. Som en
opmerk-somhet har byråets styre, hvis överste chef er den
kjendte franske tidl. minister Albert Thomas, tilbudt
den norske regjering at utpeke en normann til chef
for biblioteket.
Som sådan er nu ansatt cand. philol. Olaf
Sel-mer-Andersen. Han er födt 1872, tok filologisk
embedseksamen 1902, fikk 1899—1902 sin praktiske
biblioteksutdannelse ved Universitetsbiblioteket, og
har senere foretatt studiereiser til tyske og
amerikanske biblioteker. Siden 1903 har han været
bibliotekar ved det norske Nobelinstitut, men
tjenest-gjorde 1918—21 med permission som ekstraordinær
legationsekretær i "Washington.
Ved arbeidsbyråets bibliotek er tidligere ansatt
en norsk dame, frk. Lilli Lampe, för
hovedkata-logisator ved Bergens offentlige bibliotek.
Kristiania. Universitetsbiblioteket.
Universitetsbibliotekets årsberetning for 1. juli
1920—30. juni 1921 viser at biblioteket er blitt foröket
16,613 bind, 89 håndskrifter og 327 kartverker og
kart-blad, 2,553 mindre institusjonsskrifter foruten
små-trykksavleveringen. Den beregnede störrelse
utgjorde 669,462 bind böker, 118,405 dissertaser, 16,308
bind aviser, 2,714 numre håndskrifter og 2,110 numre
kartverker foruten enkelte specialsamlinger.
Benyttelsen utgjorde 51,097 bind, hvorav 18,367
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
