Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
123
går, att den ordinarie tillväxten genom accession
från Kungl. Maj:ts kansli uppgått till 2,552 vol. och
den extraordinarie till 2,902 vol. och 229 lösa
handlingar. Bland leveranserna från departementen
märkas en tioårsleverans för perioden 1861—1870
från utrikesdepartementet äfvensom vissa tillskott till
beskickningsarkiven och en serie af räkenskaper från
1748-1912, tillsammans 855 vol. Utom
statsrådsprotokollen och vissa dossierer befinner sig numera det
diplomatiska arkivmaterialet i allt väsentligt i
riksarkivet fram t. o. m. år 1870. Från
ecklesiastikdepartementet öfverlämnades bl. a. en större samling
statistiska uppgifter och öfriga handlingar rörande
undervisningsväsendet från 1850-talet till 1910,
omfattande 765 vol. Bland den extra ordinarie tillväxten
utgjordes den största posten af från
handelskommissionen öfverlämnade 2,094 vol., hvartill kan läggas
kommissionens afvecklingsdeputerades och
handels-och finansdepartementens exportlicensbyrås
arkivalier, respektive 20 och 121 vol. I samband med
kristidskommissionerna stodo de olika
importföreningarna, hvaraf några såsom
textilvaruimportför-eningen, öfverlämnat sina arkiv till riksarkivet. Bland
gåfvor kunna förtjäna framhållas ytterligare bidrag
till den Ekebladska samlingen från grefve Alexander
Hamilton samt den af baronessan Louise Sirtema de
Grovestins i Haag skänkta samlingen af den svenske
diplomaten C. Mouradgea d’Ohssons papper.
Samlingen utgöres till betydande del af utkast och
samlingar till utförda eller planerade såväl historiska
som naturvetenskapliga arbeten af den
mångintres-serade diplomaten. Bland årets inköp kunna
särskildt förtjäna hänvisas till Johannes Messenius’ ed
såsom tjänsteman i riksarkivet, skrifvelser af Axel
Oxenstierna, Johan Adler-Salvius, prinsessan Cecilia
och hertig Carl Filip samt antikvitetskollegiets
berättelse 1675 till Magnus Gabriel Dela Gardie. Bland
depositionerna märkes bankir Kassmans stora
samling af svenska arkivalier. Då denna samling till
största delen består af förvärf från
Hammersamlingen och på grund häraf kompletterar såväl de
förut till riksarkivet komna delarna af
Hammersamlingen som andra numera i riksarkivet befintliga
arkiv, vore dess införlifvande för all framtid med
riksarkivet synnerligen önskvärdt.
Antalet antecknade forskningsbesök uppgick till
8,422 af 643 forskare, hvaraf 15 utlänningar. Antalet
till forskning framtagna volymer beräknas till 14,669.
Bland under året fullgjorda eller påbörjade arbeten
förutom granskning och inordnande af acessionerna
kan hänvisas till följande. Konselj- och
beredningsprotokollen i krigsärenden under den gustavianska
perioden hafva underkastats en ingående under-
sökning. Justitierevisionens afgjorda akter under
1700-talet ha börjat återföras till sin ursprungliga
ordning. Beskickningsarkivet i Köpenhamn har
ge-nomgåtts och ordnats för perioden 1813—1833.
Dorpat-Pernau universitets arkiv har ordnats.
Ordningsarbetena på Livonicasamlingen och af
Hammersamlingen ha fortsatts. Kanslirättens arkiv har börjat
ordnas. Kommerskollegiets äldsta serie af inkomna
handlingar har genomgåtts. Arkivrådet Almquist har
under året fortsatt sin stora undersökning rörande
lokalförvaltningen 1523—1630. Arkivmaterialet har i
det närmaste genomgåtts.
Det gemensamma skandinaviska forskningsarbetet
i Vatikan arkivet i Rom återupptogs under hösten
1921. Den historiska expeditionen bestod af samma
personer som 1920 nämligen förste arkivarien L. M.
Bååth, bibliotekarien A. Krarup, Köpenhamn och
professor O. Kolsrud, Kristiania, hvarjämte äfven
fru S. Carlander biträdt Bååth.
Det betydelsefulla afgörandet, hvarigenom
kammararkivet från 1922 förenades med riksarkivet,
medförde helt naturligt en hel rad åtgärder redan under
1921. Genom kungl, bref 22 juni 1921 bestämdes, att
öfverflyttningen skulle afse kammararkivet med dess
omfattning vid årsskiftet 1920—1921, med rätt dock
för kammarkollegiet och riksarkivet att vid
gemensamt sammanträde öfverenskomma om jämkningar.
Vid ett sammanträde mellan de båda myndigheterna
bestämdes år 1700 såsom gränsar, så att alltså
protokoll, registratur och inkomna akter före detta år
skulle stanna i kammararkivet, men efter denna
gräns skulle öfverlämnas till kollegiet, om de
tillhörde provinskontorens arkiv.
Reduktionsmyndigheternas arkiv och de kontor, afräkningskontoren,
som fortsatte deras arbeten, skulle alltså stanna kvar
i kammararkivet.
Beträffande riksarkivets organisation var 1921
märkligt främst därigenom att byråindelningen
trädde i kraft. Frågan om sektionsindelningen
föranledde ingående undersökningar. I sammanhang
med arkivrådens inrättande hade fråga uppstått
om möjligheten af minskning af sektionernas antal.
I en skrifvelse till Kungl. Maj:t framhölls under
hänvisning till riksarkivets utveckling på alla
områden att en indragning af någon sektion ej lät sig
göra. Någon ny, mera rationell sektionsindelning
åter kunde ej företagas, innan bestämmelser träffats
om deras antal. Innan frågan hunnit pröfvas af
Kungl. Maj:t, inträffade riksdagsbeslutet, hvarigenom
kammararkivet förenades med riksarkivet, utan att
någon ny förste arkivarietjänst beviljades. När
kammararkivet från 1922 blifvit en sektion i riksarkivet,
har för vården af dettas äldre samlingar kvarstått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
