Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL NORDISK BOKHISTORIA UNDER MEDELTIDEN 145
ställda), som dittills varit okändt i den nordiska bokhistorien.1 Äfvenså
kunde i det närmaste fullständiga pergamentexemplar af Missale Aboense
(Ghotan, Lübeck 1488) rekonstrueras. — Grönblad hade från början klart
för sig det stora kultur- och litteraturhistoriska värdet hos dessa
arkivaliepärmar, och han var en af de förste som försökte rikta forskarnas
uppmärksamhet på sådana fragment.2
Här uppstår omedelbart en ur kulturhistorisk synpunkt synnerligen
viktig fråga: äro dessa från svenska Kammararkivet till Finland öfverflyttade
fragment bundna kring arkivalierna på resp. uppbördsorter eller -centra
i Finland eller möjligen först i Kammaren på svenska sidan? Med andra
ord: härstamma dessa bokrester från finska eller svenska bibliotek?
Svaret måste blifva, att den afgjordt största delen af fragmenten med
all sannolikhet härrör från Finland. Det förekommer visserligen fall, då
resp. pärmar säkerligen fastbundits först i Sverige — för ett par sådana har
jag för afsikt att i annat sammanhang redogöra — men dessa äro tämligen få
jämförda med de mycket talrika fall, då man, på grund af kamerala, och andra
anteckningar på pergamenten, måste draga den slutsatsen, att inbindningen
skett redan i Finland. Till samma slutsats, att fragmentens proveniens
öfverhufvudtaget är finsk, kommer man äfven på deduktiv väg, med hänsyn
till de yttre historiska omständigheterna. Frågan är emellertid alltför
komplicerad för att kunna behandlas i detta sammanhang.3 För att icke vidare
inlåta mig på detaljerad bevisföring, vill jag här endast påpeka, att den
afgjordt största delen af samlingens tryckta missalfragment härrör från
Åbo-missalet4 samt att de flesta kända pergamentblad af Manuale Aboense ha
anträffats som pärmar kring finska räkenskaper.5
På grund af denna hufvudsakligen finska proveniens har HUB:s
fragmentsamling ett särskildt intresse för Finlands medeltida kulturhistoria, då
man med ledning af den kan rekonstruera en ungefärlig bild af vårt då-
1 Det förekom dock i Panzers Annales typographici, vol. IX (Norimbergae 1801),
s. 131.
2 Är 1847 skref norrmannen P. A. Munch i Norsk Tidsskrift for Videnskab og
Litteratur om Levninger af norsk oldlitteratur, nylig opdagede i det norske Rigsarkiv.
3 Ang. frågan om fragmentens proveniens hänvisas till den under detta år
utkommande katalogen öfver samlingens handskrifna missalfragment, uppgjord af Toivo Haapanen.
4 Äfven en ansenlig del af bladen i Stockholms KB:s pergamentexemplar af Missale
Aboense ha tagits från de finska räkenskaperna. Jfr Collijn, Redogörelse, s. 25 och 71.
5 D. v. s. alla blad i de fem exemplaren i HUB (hvaraf fyra mer eller mindre ofullständiga)
samt de flesta i KB:s (något defekta) exemplar. Ang. den sistnämnda jfr Collijn,
Redogörelse, s. 71 och 73. — Ett pappersexemplar af Manuale Aboense finnes i Lojo kyrkoarkiv,
se Ad. Neovius’ meddelande i Finska kyrkohistoriska samfundets protokoll och
meddelanden IV (1905), s. 305-310.
11 — 22174. Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen 1922.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
