Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL NORDISK BOKHISTORIA UNDER MEDELTIDEN 167
denna »medeltidens frälsningsarme», är icke ägnadt att förvåna. Domikanernas,
liksom också franciskanernas, främsta uppgift var ju att befästa den rätta
läran och utrota kätterska åsikter genom folkliga predikningar, i hvilka man
snart, för att väcka de outvecklade åhörarnas intresse, fann för godt att på
ett eller annat sätt införa spännande »exempla» och »legender», vid hvilkas
historiska innehåll man ej fäste någon vikt. Ej heller Jacobus de Voragine
hade för afsikt att skrifva sakliga biografier öfver helgonen, utan han skref
det han visste intresserade hans medeltida publik. Jacobus samlade väl sitt
material ur vidt skilda källor, från urkristendomens tid ända till sin egen, men
de omöjligaste underverk, marter och visioner, ofta t. o. m. af mycket
betänklig art, utgöra dock det väsentliga innehållet i denna »Sammlung der
Lügenden», som Luther med en lätt förvrängning kallade hans verk. Men Jacobus
saknade icke endast sundt omdöme utan äfven litterär smak; esomoftast
förefaller hans framställning rent af motbjudande i sin realism. — Början af hvarje
legend upptager en kort etymologisk förklaring af resp. helgons namn. Som
ett prof på dessa vanvettigheter meddelas följande: »Sebastianus dictus est
a sequens, beatitudo et astim, quod est civitas, et ana, quod est sursum;
quasi sequens beatitudinem civitatis summe et superne glorie».
Redan i början af 1300-talet rönte Legenda aurea skarp kritik, och som
motvikt sökte man redigera en bättre samling (Bernhardi Guidonis
Speculum sanctorum) ehuru utan nämnvärd framgång. »Den gyllene legenden»
med sina äfventyrliga och grofva helgonbeskrifningar motsvarade bättre
medeltidens fantasi. Därför är Legenda aurea, med sitt minimala värde som
biograf historisk källa, dock ytterst viktig för kännedomen om den medeltida
vidskepelsen och dess uttryck i litteraturen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
