- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång X. 1923 /
9

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DET ÄLDSTA SVENSKA TRYCKET?

Att den dock icke varit avsedd att räcka längre tid torde framgå av den
omständigheten, att mester Johan från år 1483 regelbundet betalat sin skatt
i Lübeck och således här behållit sin i hörnet av Breite- och Mengstrasse
förhyrda »boda» även den tid, då han var verksam på annan ort. Det
meranämnda avlatsbrevet kan möjligen giva en hållpunkt för bestämmande
av tidpunkten för Snells avresa : det är som ovan nämnts antagligen tryckt
i augusti 1484, då Bartholomaeus de Camerino en tid uppehöll sig i
Stockholm. Snell skulle alltså tidigast i augusti 1484 kunna ha återvänt till
Lübeck.

Huruvida Snell efter återkomsten till Lübeck utövat självständig
bok-tryckarverksamhet eller — för vilket antagande flera omständigheter tala —
stått i Hans van Ghetelens tjänst, innehavaren av den mystiska
vallmoofficinen eller rättare vallmoförlaget (Drucker mit den drei Mohnköpfen),
kan icke heller avgöras. De ringa belopp, som Snell haft att erlägga i skatt,
tyda emellertid på, att han levat i blygsamma förhållanden och knappast
kunnat driva egen rörelse, åtminstone icke av någon större omfattning.

Ett par av Snells typer återfinnas några årtionden senare i andra svenska
tryck, först hos Paul Grijs, som åren 1510—19 tryckte i Uppsala med
ärke-biskopligt privilegium och vars lilla tryckeri var installerat i ett domkapitlet
tillhörigt hus.1 Vid sin avresa från Stockholm har Snell således tydligen
överlämnat sitt stilförråd åt Uppsala domkapitel, dock icke i dess helhet, ty
vissa av hans i Stockholm använda typer och anfanger anträffas, ehuru i
mindre utsträckning, i några Lubecktryck. De mycket egenartade
lombard-anfanger, därav några föreställande människoansikten, vilka först använts i
Dialogus creaturarum, återfinnas nämligen i några tryck från den
Ghete-lenska officinen, så i »Boek van den Epistelen unde Evangelien» 1492 och
det lågtyska psalteriet, »Salter to dude», 1493.2 Vidare har sekvens- eller
koraltypen i Uppsalamissalet använts i ett »Benedictionale ecclesiae
Lubi-censis», vartill jag nedan återkommer.

För utredningen av det fynd, som utgör föremålet för detta meddelande,
är det särskilt viktigt att kunna konstatera, att Snell till Lübeck även
medtagit exemplar och makulatur av sina i Stockholm utförda tryck. Vidare
är det av vikt att behålla i ögonen det faktum, att Snell också var
bokbindare och i sådan egenskap varit verksam såväl för egen del som troligen
också för det Ghetelenska förlaget. Jag har ovan på tal om det Camerinska

1 Se min uppsats Paul Grijs Uppsalas förste boktryckare 1510—1519 (i: Uppsala
universitets biblioteks minnesskrift 1621—1921, s. 97—138).

2 Veröffentlichungen der Gesellschaft für Typenkunde des 15. Johrh., Taf. 797, 805.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:50:18 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bokobibl/1923/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free