- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång X. 1923 /
59

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN

59

rymme med därtill hörande hyllanordningar beredes
i den korridorliknande gång, som uppstår längs
byggnadens mittvägg bakom de nämnda fyra
tjänsterummen. Frågan om det lämpligaste förläggandet
av ett nytt s. k. forskarrum, i stället för det, som
från 1913 varit förlagt i bortre delen av
visningssalen, för vilket ändamål en del av salen avskiljts,
har berett särskilda svårigheter på grund av
utrymmesförhållandena. Det fullständiga slopandet
av ett sådant rum har icke ansetts kunna
tillstyrkas — i synnerhet som den stora läsesalen under
senare tid varit till trängsel besökt. Ett nytt
forskarrum planeras därför i det rum en trappa upp, som
hittills upptagits av handskriftsavdelningen, utökat
med ett bredvidliggande rum. Denna anordning
erbjuder dessutom den fördelen, att det nya
forskar-rummet kommer att stå i omedelbar förbindelse med
läsesalens referensbibliotek. Den centrala
låneexpeditionen får ökat utrymme genom att av det
brevid-liggande, jämförelsevis stora katalogrummet ena
hälften avskiljes och tillägges expeditionen. En
omläggning i ganska stor utsträckning av det i de olika
tjänsterummen bedrivna arbetet nödvändiggöres
givetvis av de här beslutade ändringsarbetena.

Dessa arbeten, vartill arkitekten A. Anderberg
uppgjort nödiga ritningar, påbörjades under
sistlidne februari månad och hava i närvarande stund,
i slutet av april, fortskridit så långt, att
järnkonstruktionerna i visningssalen för densammas
entre-solering blivit uppförda och järnkolonnerna inklätts
med betong. I slutet av januari utrymdes den gamla
visningssalen med forskarrummet. Under
sommarmånaderna komma byggnadsarbetena att
nödvändiggöra bibliotekets stängning; dock äro åtgärder avsedda
att vidtagas, så att utlåningen, åtminstone i inskränkt
omfattning, även under denna tid skall kunna fortgå.

Riksarkivet.

Förvärvet av Margareta Brahes arkiv genom
byte med Hessiska statsarkivet,

I samband med utlämnandet 1829 av
Kristian II :s arkiv framställdes av den bajerska
regeringen krav på återlämnande av såväl
arkivalier som bibliotek, som under
trettioåriga krigets tid förts till Sverige. Först 1880
överlämnades till Bayern en betydande del
av Mainz-arkivet, som med
Oxenstiernasamlingen kommit till riksarkivet. I utbyte
häremot erhöll riksarkivet endast ett fåtal
aktstycken. Ett nytt spörsmål om
möjligheten av överlämnande till Sverige av
svenska arkivalier, som funnos i arkivet i

Darmstadt, upptogs i samband med detta
ärende. Per Brahes syster Margareta Brahe
var i sitt sista gifte förmäld med lantgreve
Fredrik av Hessen-Homburg. Sitt arkiv och
delar av sina tidigare mäns Bengt och Johan
Oxenstiernas papper hade hon fört med sig
till Tyskland, där de hamnat i hessiska arkivet
först i Homburg senare i Darmstadt. På
1850-talet förtecknades de av C. G. Styffe,
som även nu tog initiativet i frågan. Den
hessiska regeringen gick in på att överlämna
akterna dock med undantag av dem som
rörde lantgreve Fredrik och hans maka.
Riksarkivet erhöll 1885 ett antal skrivelser
till Bengt Oxenstierna och till Johan
Oxenstierna mot att tyska arkivalier delvis ur
Mainz-arkivet avstods. Margareta Brahes
papper lånades 1917 till riksarkivet för fil.
doktor Sven Hedins räkning, för att han skulle
bli i tillfälle att genomgå den i samlingen
befintliga Bengt Oxenstiernas beskrivning över
sina resor i Tyskland och Italien 1607-1612.
Statsarkivet i Darmstadt förklarade sig 1921
beredvilligt att överlämna dem till riksarkivet
och begärde i utbyte hessiska arkivalier sär
skilt de »umfangreiche Mainzer Bestände»,
som riksarkivet antogs inneha. I själva verket
överlämnades Mainzakterna 1880 till Bayern
och en återstod av dem 1885 till Hessen.
Endast några få koncept av kurfurstar av
Mainz jämte ett par inkomna skrivelser och
några andra akter återstodo i riksarkivet.
Genom Hammersamlingens förvärv hade
tillkommit ett antal akter särskilt såväl koncept
av som skrivelser till kurfurste Johan Philip
von Schönborn. Riksarkivet kunde alltså
erbjuda ett fyrtiotal akstycken förutom en av
Darmstadt-arkivet begärd plan över Mainz,
som krigsarkivet ställde till förfogande. Med
Kungl. Maj:ts medgivande utlämnades dessa
handlingar till Darmstadt-arkivet. Margareta
Brahesamlingen innehåller främst hennes
korrespondens. Från Johan Oxenstierna föreligger
ett 130-tal brev 1646 —1657. Dessutom finnas
skrivelser från t. ex. Per Brahe 1620 och
från 1660-talet, Erik Oxenstierna samt bl. a.
från en hel rad adliga damer såsom Ebba
Brahe, Axel Oxenstiernas maka Anna
Åkesdotter Bååt m. fi. ävensom från medlemmar
av tyska furstehus. Räkenskaper och
handlingar rörande egendomar finnas även. Av
Johan Oxenstiernas papper innehåller
samlingen förutom koncept 1650 — 1651 kungl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:50:18 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bokobibl/1923/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free