- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång X. 1923 /
62

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62

FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN

Östersund. Jämtlands bibliotek.

I den höga åldern av nära 81 år avled den
6 jan. f. d, lektorn vid högre allmänna
läroverket i Östersund fil. dr S. J. Kar dell.
Från år 1876 hade dr Kardeli varit
bibliotekarie vid Jämtlands bibliotek, från vilken
befattning han först år 1920 avgick. Han
har inlagt stora förtjänster om detta
biblioteks ordnande och katalogiserande såväl under
den tid, då det befann sig ute på Frösön, som
sedan det år 1912 inflyttade till Östersund,
där en särskild tidsenlig biblioteksbyggnad
uppförts för ändamålet. Av Kardells
bibliograf iska arbeten kunna anföras hans
Realkatalog ö. Östersunds h. ällrn, läroverks
bibliotek (1882-84) och Katalog ö. Jämtlands
biblioteks småskrifter (1885—88).

Bibliotekssakkunnigas 1918 betänkande.

Med anledning av en av riksdagsmannen
i Första Kammaren redaktör Anders Pers
vid 1918 års riksdag väckt motion
bemyndigades chefen för Kungl,
ecklesiastikdepartementet den 2 aug. 1918 att tillkalla fem
sakkunniga för att inom departementet
biträda med utredning angående bättre vård
och utveckling av sådana bibliotek, som
utgöra en mellanform mellan de stora
statsbiblioteken och de egentliga folkbiblioteken
(se NTBB 1918, s. 287). I motionen
framhölls särskilt det otillfredsställande skick,
vari de gamla stiftsbiblioteken med sina ofta
oersättliga bok- och handskriftsskatter
befinna sig såväl i anseende till anslag och
lokaler som vård och tillsyn i övrigt.
Endast ett av dessa bibliotek, nämligen
stiftsbiblioteket i Linköping åtnjuter ett ringa
anslag av statsmedel, de övriga äro likställda
med läroverksbiblioteken och erhålla för
sina behov otillräckliga anslag ur den
gemensamma biblioteks- och materielkassan. Även
bibliotekariernas arvoden äro synnerligen
knappt tillmätta, varför någon större tid icke
kan av dem offras på bibliotekets skötsel.
Motionären underströk vidare vikten av
välordnade lärjungebibliotek vid läroverken.

De tillkallade sakkunniga ha den sista
februari slutfört sitt arbete och det av dem
utarbetade betänkandet har den 1 mars
överlämnats till chefen för
ecklesiastikdepartementet. Om betänkandets huvudsakliga
innehåll ha sakkunniga tillställt pressen följande
redogörelse, vilken också här avtryckes i

avvaktan på beslut om själva betänkandets
utgivning av trycket.

Sakkunniga ha i anslutning till motionen
begränsat sitt uppdrag till att omfatta
huvudsakligen en utredning av stifts- och
läroverksbiblioteken jämte de till dessa knutna
lärjungebiblioteken, varjämte sakkunniga
inkommit med förslag dels till beredande av
bättre vård och utveckling av de högre
allmänna läroverkens samt real- och
samskolornas bibliotek i allmänhet, dels till en
nyorganisation av det svenska
biblioteksväsendet på detta område genom att på
grundvalen av förnämligast de gamla
stiftsbiblioteken upprätta vissa provins- och
centralbibliotek, av sakkunniga benämnda
landsbibliotek. För läroverks- och
skolbiblioteken föreslå sakkunniga betydligt ökade
anslag till bokinköp och bindning samt till
förbättring av bibliotekariernas arvoden, en
fråga som senast var före vid 1919 års
riksdag utan att finna någon definitiv lösning.
För att bringa enhetlighet i anslagen till
bibliotekens behov föreslås ett åtskiljande
av läroverkens biblioteks- och materielkassa,
så att de nya anslag, som krävas,
uteslutande gå till en bibliotekskassa. Beträffande
de högre läroverken har alltefter
läroverkens storlek en indelning i tre grupper gjorts;
anslaget till grupp 1, som innefattar de större
läroverken, har satts till 3,500 kronor, till
grupp 2, de mellanstora läroverken, 3,000
kronor och till de mindre läroverken, grupp
3, 2,500 kronor. För real- och samskolorna
har någon gruppindelning icke ansetts böra
företagas, utan till dessa skolors bibliotek
föreslås ett anslag på 1,500 kronor åt varje.
Av samtliga dessa anslag böra dock, enligt
sakkunnigas förslag, minst 20 % användas på
lärjungebibliotekens utveckling. För
beräkning av läroverksbibliotekariernas arvoden
ha sakkunniga likaledes stött sig på en
indelning av de högre allmänna läroverken i
tre grupper; arvodet till bibliotekarierna i
den lägsta gruppen har satts till 900 kronor
eller det belopp som av
folkskoleöverstyrelsen år 1919 föreslagits som arvode åt
bibliotekarierna vid enkelseminarier, i grupp
2 till 1,150 och i grupp 1 till 1,400 kronor.
Häri är dock det belopp inräknat, som
anses böra utgå också för skötseln av
lärjungebiblioteket. För bibliotekarierna vid
real-och samskolor har arvodet bestämts efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:50:18 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bokobibl/1923/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free