Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 MISCELLANEA _____________
hard Pappus Epitome», efter att i inledningen ha kritiskt undersökt
författarskapet, med anlitande av bl. a. släkten Pappus’ familjearkiv. Som
bevis anför han dels inre grunder — vilka naturligtvis långt bättre passa in
på Carve — dels nästan samtida uppgifter, så tidigt som från 1662. Så
säker är han på sin sak, att han ej ens då anar oråd, när han, enligt en
upplysning i en »Nachschrift», lyckas få tag i ett exemplar av
originalupplagan. Han synes ta för givet, att det där förekommande författarnamnet
är en pseudonym för den blygsamme Pappus.
Vi se alltså, att hela spörsmålet om författarskapet ej beror på något
som helst tvivel, utan helt enkelt på okunnighet. De tyska auktorerna ha
förbisett originalupplagan och de engelska ha i motsats härtill förbisett de
följande anonyma upplagorna.
Till slut kan man ju våga en lös förmodan, att Pappus möjligen haft
någon befattning med den tyska översättningen »Historia teutscher Händel»,
som utkom 1644, eller med någon av de tidigare latinska upplagorna, vilka
sinsemellan förete vissa skiljaktigheter.
S. Ab er sten.
Christophe Plantin som bokbindare. I denna tidskrift årg., 1914, s.
69—75,x meddelade jag några iakttagelser om Christophe Plantin som
bokbindare. Bekant var, att Plantin med framgång idkat bokbinderi, men några
alster av denna hans konst voro icke kända. Emellertid har jag i nämnda
uppsats lyckats framlägga skäl för antagandet, att åtminstone två nu kända
praktband äro utförda av Plantin, av vilka det ena omsluter ett exemplar av
den andra av honom tryckta boken, nämligen Flores de Seneca, tryckt 1555.
Bland annat omnämnde jag, att den första av Plantin tryckta boken
torde vara ett arbete av J. M. Bruto: »La Institutione di una fanciulla nata
nobilmente. — L’Institution d’une fille de noble maison, traduite de langue
tuscane en françois. En Anvers, de l’imprimerie de Christofle Plantin»,
likaledes tryckt 1555. Något exemplar i originalband av denna bok var dock
ej känt. Ett sådant har nu upptäckts och varit föremål för en intressant
studie av konservatorn vid Museum Plantin-Moretus i Antverpen Maurits
Sabbe i den holländska tidskriften »Het Boek», juni 1922, s. 209—212.
Nämnda museum har nämligen nyligen från Italien inköpt ett exemplar
av La Institutione, inbundet i ett rikt dekorerat skinnband, vars utseende
framgår av här meddelade två avbildningar (avtryckta med de i »Het Boek»
använda klichéer, vilka herr Sabbe varit nog vänlig hitlåna). Bandet är av
svart skinn med arabesker och bladverk i guldpressning, utförd i en stil, som
livligt erinrar om Grolier-banden. Å frampärmens mitt förekommer en oval
1 Omtryckt på tyska i Zeitschrift für Bücherfreunde, 1914/1915, s. 42 - 45, och i Ex
bibliotheca Fremmestadiensi (Stockh. 1914), s. 59—63, samt på franska i Sept études
publiées à l’occasion du quatrième centenaire du célèbre imprimeur anversois Christophe
Plantin éditées par le Musée du livre (Bruxelles 1921), s. 65—72.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
