Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 113
delningen, vilka bands dekorering för mina ögon är snedvinklig. Varför en
pärmdekoration, endast bestående av ett monogram utan en enda rät vinkel
(pl. 14), skall kallas rätvinklig är outgrundligt ; likaså har man svårt att
återfinna diptykonschemat å pl. 15, vars dekor endast är en slät kantlinje!
Det andra avsnittet i inledningen behandlar det snedvinkliga eller
orientaliska schemat och påvisar, hurusom de orientaliska bokbanden med
sina spetsovala mitt- och hörnornament med överensstämmande konturer
tjänat till föredöme för bokbandsdekoreringen från slutet av 1400-talet
under flera århundraden. Detta inflytande, som tydligast gör sig gällande
på europeiska 1500-talsband, men ännu långt in på 1600-talet fanns kvar,
har påpekats av, bland andra, undertecknad i en uppsats i Svenska
slöjdföreningens tidskrift 1910. Även här synes författaren hava dragit
konsekvenserna väl långt, och flera banddekoreringar, som inrangerats i denna
avdelning, hade passat bättre i den sista, som behandlar de europeiska
konststilarnas inflytande, så t. ex. de båda med tydliga rokokoornament prydda
banden pl. 44 och 45. Detta sistnämnda inflytande synes i föreliggande
arbete icke hava kommit till sin fulla rätt; så kan ju 1500-talets eleganta
bandornering i Grolierstil återföras på de samtida likartade arbetena i metall
(t. ex. å rustningar) och trä, 1600-talets punkterade stämplar på silverarbetena
i filigran o. s. v.
Den av författaren använda indelningsplanen försvårar också ett
studium av bandavbildningarna, i det att den kronologiska ordningen icke kan
följas. I ett arbete av föreliggande art hade det varit riktigast att tillämpa
en sådan ordning, möjligen med en underindelning efter olika länder.
Avbildningarna i den senare huvudavdelningen äro välgjorda och i en
storlek, som låter mönstrets detaljer ganska väl framträda. Vi finna här
flera vackra och intressanta band, men man saknar också åtskilliga av
museets bästa och måste undra, varför dessa ej medtagits i stället för en del rätt
så obetydliga; det lär emellertid vara meningen att framdeles utgiva ännu
några delar med reproduktioner ur museets bokbandssamling.
I denna fortsättning borde större omsorg ägnas åt de inbundna
böckernas titlar, särskilt de latinska, än som skett i föreliggande del. De grekiska
och hebreiska titlarna hava här helt uteslutits (pl. 7, 32 och 35). Av de latinska
titlar, jag granskat, har icke mången befunnits felfri. Som exempel kunna
några anföras. Den citerade titeln till boken pl. 6 innehåller endast några
ord i genitiv, däribland författarens namn, men titelns huvudord, som äro
»de concilio Basileæ celebrato libri duo», hava uteslutits. I pl. 5 borde
ackusativen Martinü Flach ha föregåtts av prepositionen per, felicit. borde ha
varit felicit’, kal står i stället för kal’; i beskrivningen pl. 2 har förkortningen
amico2£ tolkats amicorj, m. fi. onöjaktigheter. Uppgiften om bokens pl. 16
tryckort och tryckår har tagits ur kolofonen, ehuru fullt tillräckliga
uppgifter i detta hänseende finnas å titelbladet; tryckorten har för övrigt oriktigt
skrivits Basilieæ i st. f. Basileæ, en felskrivning som återfinnes även på andra
ställen. I titeln till boken pl. 17 står Valentinu i st. f. Valentini; denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
