- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång X. 1923 /
121

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN

121

många äro försedda med typografiska ramar på
titelbladen. Den till omfånget största är 1627 års
psalmbok, utgiven av Petrus Rudbeckius. I
folioformat trycktes ytterst få böcker, i patentfolio
däremot ett avsevärt antal bröllops- och
begravningsverser. Av dessa ganska vackra blad fanns
utställt ett 20-tal. Att döma av de talrika besöken
på utställningen, som ordnats av andre
bibliotekarien i Kungl, biblioteket frih. G. Rudbeck, väckte
den stort intresse och blef synnerligen uppskattad.

Svenska Bibliotekariesamfundet

sammanträdde den 25 maj 1923 å Källaren Freden
i Stockholm till sin ordinarie årssammankomst.
Sedan styrelse- och revisionsberättelserna upplästs
och decharge beviljats, företogs val av styrelse,
och omvaldes till ordförande riksbibliotekarien I.
Collijn; till övriga medlemmar omvaldes förste
bibliotekarien A. Grape, Uppsala (v. ordf.), förste
bibliotekarien A. Nelson, Uppsala (sekreterare och
skattmästare) samt överbibliotekarien L. Wåhlin,
Göteborg, och förste bibliotekarierna G. Carlquist,
Lund, och O. Wieselgren, Stockholm. Till
revisorer omvaldes förste bibliotekarierna G. Adde,
Stockholm, och S. E. Bring, Uppsala, samt till
revisorssuppleanter andre bibliotekarien S.
Hallberg, Stockholm, och biblioteksamanuensen J.
Samzelius, Uppsala. Föredrag hölls av förste
bibliotekarien O. Wieselgren: Om brevkonservering i
offentliga bibliotek, varpå följde en intressant
diskussion, i vilken yttrade sig hrr K. Wåhlin, C. F.
Hennerberg, V. Gödel samt föredraganden.

Efter en timmes paus fortsatte sammanträdet
gemensamt med Föreningen för bokhandtverk, varom
se nedan.

Föreningen för bokhandtverk

hade den 25 maj 1923 å Källaren Freden i
Stockholm ett talrikt besökt årsmöte. Styrelsens och
revisorernas berättelser föredrogos, varefter decharge
beviljades. Till medlemmar av styrelsen utsagos,
sedan t. f. förste bibliotekarien H. Lagerqvist och
bokförläggaren H. W. Tullberg undanbett sig
omval, riksbibliotekarien I. Collijn, ordförande,
disponenten C. Z. Haeggström, vice ordförande,
förste bibliotekarien G. Adde, sekreterare och
kassaförvaltare, advokaten I. Morssing,
bokhandlaren O. Ar w es on, intendenten E. Wetter gr en,
bokförläggaren P. K. Wahlström, förste
bibliotekarien A. Nelson och hovbokbindaren A.
Hedberg och till suppleanter andre bibliotekarien frih.
G. Rudbeck och bokhandlaren G. Josephson.

Föredrag hölls av förste bibliotekarien A. Nelson
över ämnet: Kring Philobiblon, varefter
riksbibliotekarien I. Collijn demonstrerade ett av honom
nyfunnet och som det antagligen äldsta svenska
trycket betecknat Remigius-fragment samt
utdelade en för de bägge sällskapens gemensamma
sammanträde tryckt särupplaga av hans i
innevarande årgång av denna tidskrift, s. 1—23, ingående
uppsats om det gjorda fyndet.

Den centrala statsförvaltningens bok- och
biblioteksväsen.

Den 14 sistlidne maj inkom till Kungl. Maj:t
en av överbibliotekarien vid
riksdagsbiblioteket verkställd utredning med förslag rörande
samorganisation av riksdagsbiblioteket och
den centrala statsförvaltningen i bok- och
biblioteksavseende. Förslaget är avsett att
bringa till ändskap den ordning och
organisation, som i berörda avseende tog sin början
i och med statsmakternas år 1918 härutinnan
fattade beslut.

Detta beslut avsåg i första hand
riksdagsbibliotekets omorganisation, dess utvidgning
och omgestaltning till centralt
förvaltningsbibliotek. I och med att de lokala
förhållandena inom biblioteket efter beslutets
ikraftträdande fått sin vederbörliga omdaning,
öppnades biblioteket omedelbart för
förvaltningen och har sedan i görligaste mån satts
i stånd att såväl i yttre som inre avseende
kunna tillgodose de besökandes och
lånesökandes rimligaste krav. Men om också
biblioteket därmed börjat fungera såsom
centralt förvaltningsbibliotek, återstodo
likväl viktiga frågor att på administrativ väg
lösa, varigenom bibliotekets ställning till den
centrala förvaltningen och dess bokväsen
kunde närmare ordnas.

I bibliotekssakkunnigas betänkande av år
1913, varpå propositionen av 1918 och
riksdagens då fattade beslut grundade sig,
gjordes utom de förslag, som direkt berörde
riksdagsbiblioteket och dess utvidgning, också
hemställan om vissa förändringar inom
administrationens bokväsen. Självfallet hade
Kungl. Maj:t i sistnämnda avseende, d. v. s.
i frågor, som enbart på administrativ väg
läto sig behandlas, ingen anledning att ingå
med någon framställning till riksdagen. I
sitt yttrande till statsrådsprotokollet berör
föredragande departementschefen denna sida
av de sakkunnigas förslag på följande sätt:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:50:18 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bokobibl/1923/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free