Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
ske av flerfaldiga exemplar beträffande
såväl enskilda bokverk som framför allt
dyrbara skrift- och aktaserier.
Även beträffande bindningskostnaderna
bör ett enhetligt tillvägagående över hela
linjen med möjlighet av förbilligande
ackordsavtal och dylikt kunna åstadkomma icke
obetydliga besparingar, utan att därför nödig
soliditet och önskvärd utstyrsel på något
sätt behöva äventyras.
Alltså: samorganisationen leder fram till
reda och ordning, till ett tillvaratagande och
helt utnyttjande av den spridda litteraturen,
till förbindelse och samarbete mellan i
grunden samhöriga institutioner, till möjlighet av
en översikt över förvaltningens hela
bokmaterial, till ett bättre, men ändock
sparsammare förfarande rörande
boksamlingarnas förkovran, med ett ord — till ett
förvaltningens verkliga biblioteksväsen.
Utredningen har sedermera utgivits från
trycket samt i och för utlåtande remitterats
till samtliga de verk och myndigheter, som
genom densamma kunna komma att beröras.
V. Gödel.
Den svenska gåvan till Louvainbiblioteket.
Den svenska Louvainkommittén, vars sekreterare
är förste bibliotekarien A. N e 1 s o n, Uppsala, har till
Louvain avsänt omkring 3,500 volymer såsom
Sveriges bidrag i den internationella aktionen för
Louvainbibliotekets återställande. Utom
kollektioner av universitetens, högskolornas och de lärda
sällskapens publikationer utgöres denna gåva av
ett allsidigt och representativt urval av svensk
vetenskaplig litteratur och svensk vitterhet av
standardkaraktär.
Ur tidskrifter m. m.
I Zentralblatt f. Bibl.-wesen, 1923: h. 7, s. 269—78,
har A. Nelson i en uppsats Richard de Burys
Philobiblon und die Festreden Matthæus Hummels,
des ersten Rektors der Albert-Ludwigs-Universität
zu Freiburg framlagt sin upptäckt, att de i den
tyska universitetshistorien mycket berömda, ännu
bevarade tal, som höllos av dr Matthæus Hummel
år 1460 vid Freiburguniversitetets invigning samt
år 1463 vid universitetsstatuternas högtidliga
proklamering, äro från början till slut plagiat ur Richard
de Burys Philobiblon.
Den bekante kyrkohistorikern J. de Ghellinck,
S. J., som i aprilhäftet av 1923 års årgång av Revue
d’histoire ecclésiastique avslutat offentliggörandet
av sin grundliga monografi över biskop Richard de
Bury som bibliofil, lämnar i samma häfte s. 236—
241 en utförlig, synnerligen lovordande anmälan av
Föreningens för bokhandtverk senaste publikation,
den av A. Nelson utgivna, av svensk översättning
åtföljda, kommenterade Philobiblon-editionen, vars
förtjänster han finner ligga lika mycket i forskningens
originalitet som i den fullständiga behärskningen
av den ämnet rörande vetenskapliga litteraturen;
hans slutord lyda: »l’on ne peut que féliciter M.
Nelson de nous avoir donné un excellent travail
qui jette de nouvelles lumières sur l’œuvre de
Richard de Bury et, sous une aussi artistique
présentation, lui assure un nouvel attrait.»
I Zeitschrift für Bücherfreunde, 1923: h. 3, s. 51
—53, beskriver A. Bechtold, München, ett Kungl,
biblioteket i Stockholm tillhörigt unikt exemplar av
en hittills okänd upplaga av den Grimmelshausen
tillskrivna anonyma skriften »Der fliegende
Wanders-mann», tryckt år 1667. — I samma häfte (s. 67 f.) har
M. Husung ånyo anmält Nelsons
Philobiblon-upp-laga.
Den av docenten N. Herlitz i Svenska
stadsförbundets Tidskrift utgivna bibliografiska översikten
»Stadshistorisk revy» har nu utkommit för år 1922
i särtryck (Stockh. 1923. 10 s.).
I Samlaren 1922 har den 40:de bibliografiska
översikten »Svensk litteraturhistorisk bibliografi för år
1921» (28 s.) publicerats. Redigeringen av densamma
har från och med detta år övertagits av
amanuensen i Kungl, biblioteket, fil. lic. N. Afzelius.
I Prag har under år 1922 påbörjats utgivandet av
en tidskrift för slavisk filologi, Slavia, som med
understöd av tjeckoslovakiska
undervisningsministeriet utgives av O. H u j e r och M. M u r k o. Att döma
av de hittills utkomna häftena, årg. 1: 1—2/3, blir
denna publikation ett värdefullt och för Sveriges
humanistiska bibliotek synnerligen välkommet
bidrag till den moderna slaviska bibliografien. Bland
viktigare bibliografiska bidrag i de föreliggande
häftena må nämnas en redogörelse för i Ryssland
under åren 1914—1921 utkomna arbeten rörande
slavisk filologi (av R. Jakobson och P. Bogatyrev) samt
en redogörelse för polska litteraturhistoriska arbeten
1918—1921 (av I. Chrzanowski). S. 189 f. finnes
införd en i sympatiska ordalag hållen nekrolog över
den svenske slavisten Alfred Jensen, författad av
J. Janko.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
