Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 RECENSIONER
ligt bättre att helt enkelt använda den allmänt vedertagna och i historiska
källförteckningar ständigt brukade uppdelningen i urkunder och bearbetningar.
Enstaka urkunder, ja, även mängder av urkundssamlingar, återfinnas * nu
bland författare, där de placerats i den kronologiska ordningen på det år,
då urkunden tager sin början. Att en sådan anordning i mycket hög grad
försvårar uppsökandet av en viss urkund, torde icke kunna bestridas.
Genom den av Setterwall långt ifrån konsekvent genomförda skillnaden mellan
urkundssamlingar och urkunder, får man av bibliografien icke någon som
helst föreställning om, vilka nya källor under de gångna 20 åren
publicerats till ett visst tidsskedes historia, såvida man ej vill gå igenom hela
den dithörande avdelningen. Begreppet urkundssamlingar tolkas också något
egendomligt. Varför Peder Galts depescher (nr 885) förts till samlingar
men residenten Tungels efterlämnade papper (nr 1239) eller Briefe und
Akten zur Geschichte Wallensteins (nr 1215) till särskilda skrifter, är icke gott
att veta. Anmälaren kan för sin del med bästa vilja i världen icke
upptäcka någon väsensskillnad mellan de båda tyska aktsamlingarna, nr 1749
bland urkundsamlingar och nr 1894 bland särskilda skrifter, eller mellan Peter
den stores brev (nr 1747 bl. urkundssamlingar) och Samuel Barks brev till
Hermelin (nr 1870 bl. särskilda skrifter). Dessa exempel skulle kunna
mångfaldigas.
I fråga om urkunderna i bibliografien finner man också, att en viss
ojämnhet gjort sig gällande vid deras bibliografiska förtecknande. Några
äro katalogiserade med författarnamnet ställt framför titeln och tryckt med
fetstil (t. ex. nr 886 och följ., 1877 och följ.), andra i den form som titeln
har på titelbladet (t. ex. nr 1870, 2112, 2113, 3972). Stundom har en
handling eller ett brev, som av editoren försetts med en inledning eller
kommentarier, registrerats på utgivaren, en annan gång på upphovsmannen till
urkunden. I allmänhet spela väl dylika inadvertenser mycken liten roll men
kunna understundom medföra vissa olägenheter. G. M. Armfelt, Aperçu de
la situation actuelle de la Finlande (nr 7559), meddelad av
Danielson-Kalmari med några få inledande ord på finska, är registrerad på Armfelt, men
dennes brev till Sandels (nr 7647), behandlande samma ämne, är satt på
utgivaren Schauman, som försett brevet med titeln G. M. Armfelt om Fin
lands ställning 1810. I detta fall komma de båda aktstyckena, som härröra
från samma person, långt ifrån varandra, under det att de bort stå bredvid
varandra. Registret har heller icke någon hänvisning från Armfelt till
Schauman.
En bibliografis nytta beror ganska mycket på den grad av
fullständighet, som den har. Att vid mera komplicerade uppgifter såsom den
föreliggande nå en absolut fullständighet är ett mål, som varje bibliograf med
någon erfarenhet snart får se försvinna i ett hägrande fjärran. Men även
med denna allmänna reservation måste det dock erkännas, att Setterwalls
historiska bibliografi skulle kunnat ganska avsevärt kompletteras, om
författaren ägnat ett ännu större arbete åt att genomgå utkomna bibliografier,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
