- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång X. 1923 /
208

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

208 AKSEL ANDERSSON f

Aksel Andersson föddes i Halmstad den 2 mars 1851 i ett burget
borgar-hem. Hans mor dog, då han endast var några år gammal, och hans sex
syskon avledo alla i späd ålder. Det var därför icke underligt, att han i
alldeles särskild grad blev föremål för den faderliga kärleken och
omvårdnaden. Som nybliven student i Uppsala hösten 1870 kunde han ostörd av
materiella bekymmer ägna sig åt sina studier och deltaga i det den tiden
nog så uppsluppna och i vissa kretsar överdådiga studentlivet. »Laxen»
blev inom kort en av de populäraste studenterna vid Fyris, omtyckt och
uppburen som få av en talrik kamrat- och vänkrets. Sina studier inriktade
han huvudsakligen på moderna språk och litteraturhistoria med nordiska
språk som huvudämne. Vårt. 1877 till höstt. 1879 studerade han vid
universiteten i Leipzig, Cambridge och Paris. Under denna studietid knot den
ståtlige svenske ynglingen med det hurtiga och vänsälla väsendet talrika
vänskapsförbindelser och härunder förvärvade han också de praktiska
språkkunskaper, som skulle bliva av ovärderlig nytta för hans kommande
verksamhet som biblioteksman. Sina universitetsstudier avslutade han med en
gradualavhandling »Om Johan Salbergs Grammatica Svetica. Ett bidrag till
kännedomen om 1600-talets svenska, I», vilken ventilerades i Uppsala den
30 maj 1884.

Det hade nog varit Anderssons avsikt att ägna sig åt universitetslärarens
bana, men i september 1882 hade han antagits som e. o. amanuens vid
universitetsbiblioteket och här funnit sin kallelse. Då han inträdde på
biblioteksbanan, var han redan en mogen man, och denna omständighet kom
nog att i förening med vissa karaktärsdrag sätta en prägel av självständighet
och eget initiativtagande på hans biblioteksarbete i trots av den
underordnade ställning han länge intog. Sin första ordinarie befattning, som tredje
eller Lidénsk amanuens, vann han redan den 14 april 1885, men först den
20 sept. 1897 avancerade han till andre amanuens och den 14 dec. 1899
utnämndes han till vice bibliotekarie (från 1 aug. 1910 förste bibliotekarie).
Hans arbete i bibliotekets tjänst blev emellertid tidigt uppskattat, och på av
vederbörande universitetsmyndigheter gjord framställning utverkades åt honom
från och med den 1 april 1894 ett extra årligt lönetillägg å 2,500 kr., som
utgick ur universitetets reservfond ända till hans utnämning till
vicebiblio-tekarie, dock minskat i mån av den ökade löneinkomst, som han erhöll genom
utnämning till andre amanuens. En dylik exceptionell åtgärd för
rémunération av en enskild bibliotekstjänstemans arbete har Uppsala universitet varken
tidigare eller senare vidtagit. Den 28 april 1911 efterträdde Andersson Bygdén
som överbibliotekarie vid universitetsbiblioteket, i vilken befattning han
kvarstod, tills han den 2 mars 1918 uppnådde pensionsåldern.

I början av 1880-talet gjorde sig ett starkt uppsving i de humanistiska
studierna vid Uppsala universitet märkbart. Det var icke blott de rent
historiska och filologiska disciplinerna, som blomstrade, utan även de yngre
vetenskapsgrenarna litteratur- och konsthistoria, de senare icke minst tack

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:50:18 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bokobibl/1923/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free