Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210 AKSEL ANDERSSON f
utvecklade sig snart till ett hjärtligt förhållande av magister och discipulus,
varvid den gamle mästaren i bokkunskap blev föremål för en nästan
gränslös beundran och dyrkan av den yngre bibliognosten.1 En livlig
korrespondens fördes mellan de båda, som under de första åren särskilt
rör sig om utgivandet av ett register till Warmholtz, Bibliotheca historica
sueo-gothica, som Andersson på Klemmings uppmaning åtagit sig och som
utkom år 1889. Men även andra av Andersson och Klemming planerade
arbeten, såsom den förres Variarum rerum vocabula 1538 (omtryck av texten
utkom 1890) m. fi. och en av den senare föreslagen tidskrift »Rara, rariora,
rarissima, unica» diskuteras, och samtidigt mognar planen på utgivandet av
en svensk 14- och 1500 talsbibliografi, till vilken Klemming samlat materialet
och som Svenska litteratursällskapet genom Andersson åtager sig att befordra
till trycket. Ett energiskt kontrollerande av Klemmings notiser vidtager nu
i Uppsala under jämförelse med där befintligt material, och Andersson blir
icke blott Klemmings lärjunge utan även hans trogne medarbetare och snart
arbetets huvudsaklige utgivare. Till stor skada för svensk bibliografisk
forskning utkom dock aldrig mer än fyra häften av »Sveriges bibliografi 1481 —
1600» (1889-92), omfattande blott tiden till och med 1530. Arbetet avbröts
definitivt genom Klemmings död 1893. Sitt material hade han anförtrott
Andersson till utgivning, men denne kom aldrig vidare att lägga hand vid
detsamma. Det har nu vid Anderssons bortgang återbördats till Kungl,
biblioteket, och det är att hoppas, att det här, ehuru i annan form än den
ursprungligen tänkta, skall komma till användning, om än mycket av detsamma
numera är föråldrat.
Under de första åren av sin bibliotekstjänstgöring fick Andersson bl. a.
i uppdrag att ordna bibliotekets stora samlingar av klassiska författare, juridik
och statsvetenskap. Hans stora arbetsförmåga utnyttjades även för andra
uppgifter — så innehade han tidigt flera förordnanden — och år 1887
började han biträda sin chef Annerstedt med bibliotekets officiella
korrespondens. Härunder infördes han på ett område av Uppsala
universitetsbiblioteks verksamhet, som är av största betydelse för universitetets hela
vetenskapliga liv, nämligen dess utländska bytesförbindelser. Dessa hava
utvecklat sig relativt sent, i det att Uppsala universitet först år 1859 ingick
som medlem i den år 1817 i Tyskland bildade Akademischer Tauschverein,
till vilken — för att nämna nordiska universitet — Köpenhamns anslöt sig
omedelbart vid föreningens bildande och Lunds redan följande år. Det är
först genom Annerstedts banbrytande verksamhet på 1880-talet, som Uppsala
universitetsbiblioteks bytesförbindelser börja nämnvärt utökas och nya
förbindelser knytas, särskilt med universitet i Frankrike, Ryssland och Amerika, för
att under de följande decennierna utvecklas till att spänna över hela den civili-
1 Andersson har också författat den »Bibliographia Klemmingiana 1844—1889», som
publicerades i festskriften till Klemming »Ur några antecknares samlingar» (Upps. 1891).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
