Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AKSEL ANDERSSON f 211
serade världen. År 1884 utgjorde antalet universitet, akademier, lärda
sällskap och övriga institutioner, med vilka Uppsalabiblioteket stod i
bytesförbindelse, 61, år 1897 hade denna siffra stigit till 761 och åren närmast före
världskrigets utbrott kunde den beräknas till nära 2,000. Krigsåren med
förde ett stort avbräck i det internationella vetenskapliga samarbetet och
helt naturligt också i bibliotekens bytesförbindelser. Trots detta
beräknades antalet institutioner, med vilka Uppsala universitetsbibliotek år 1921
stod i bytesförbindelse, till 1,804, och sedan dess har siffran åter varit i
ständigt stigande. Det torde också vara tvivelaktigt, om något annat
bibliotek i avseende på omfattningen av litterär bytesverksamhet kan upptaga
tävlan med universitetsbiblioteket i Uppsala.1
Den största andelen i det enorma uppsving, som Uppsala
universitetsbiblioteks bytesverksamhet under de sista decennierna kom att taga, kan
utan tvivel tillskrivas Aksel Anderssons energiska och självuppoffrande
arbete. Här var ett rikt fält för hans stora arbetsförmåga och en uppgift,
för vilkens utförande han genom språkkunskaper och i utlandet knutna
förbindelser ägde de största förutsättningar. Resultatet av hans arbete ger sig
till synes i de ovan anförda siffrorna, här skola endast några av de
viktigaste milstolparna i hans oförtrutna verksamhet att på by tes vägen öka
Carolina Redivivas samlingar framhållas.
Såsom innehavare av ett av riksstatens större utrikes resestipendier
sattes Andersson i tillfälle att under ett helt års tid, från april 1890 till
april 1891, studera biblioteksväsen och bibliografi vid de förnämsta
biblioteken i Europa. Hans resa förde honom icke blott till Tyskland, Frankrike
och England, utan även till Grekland, Italien, Österrike-Ungern med flera
länder. Överallt knot han förbindelser med universitetens och de lärda
institutionernas bibliotek, vilka ofta ledde till utbyte av skrifter. Särskilt de
italienska historiska sällskapens publikationer torde på denna resa ha
förvärvats till Uppsala. Efter hemkomsten vidtog en energisk korrespondens
för att hålla de ingångna förbindelserna vid makt och förvärva nya. Det
var vid denna tid, som uppdraget att handhava bibliotekets utländska
bytesförbindelser helt överlämnades åt Andersson, ett uppdrag, som han en lång
tid skötte alldeles ensam. Och härvidlag skydde han ingen möda, själv
utskrev han adresser på försändelserna, vilka uppgingo till flera tusen om året,
tackade för inkomna gåvor och krävde på uteblivna publikationer. Vid
fördelningen av det skilda bytesmaterialet på de olika biblioteken hade han
till hjälp en vanlig skrivbok i kvart, som med tiden blev en av de mest
svårtydda handskrifterna på biblioteket. Det är lätt att inse, vilket tillskott
i universitetsbibliotekets magra anslag till bokinköp den på detta energiska
sätt bedrivna bytesverksamheten skulle betyda.
Den stora utrikesresan 1890—91 följdes av flera, oftast förbundna med
något officiellt uppdrag. Så fick Andersson sig anförtrott anordnandet på
1 De här meddelade uppgifterna stödja sig på S. E. Bring, Uppsala
universitetsbiblioteks bytesförbindelser, i Uppsala universitets biblioteks minnesskrif 11621—1921, s. 425- 60.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
