- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång X. 1923 /
227

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRAN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN

227

huru som året 1691 i och för sig är ett tidigt datum
i de tryckta stilprovens historia, och redogör med
utgångspunkt härifrån för de äldsta stilgjuterierna
i Sverige, huvudsakligen stödd på Klemmings och
Lagerströms meddelanden i ämnet. Uppsatsen är
illustrerad med icke mindre än sex faksimilen från
det Keyserska stilprovet.

I Svenska Linné-sällskapets Årsskrift, Årg. 6
(1923), s. 160—165, är publicerad en »Förteckning över
till [den Förbergska] Linnésamlingen hörande böcker,
som ej äro upptagna i J. M. Hulths Bibliographia
Linnæana». Att titeln är något missvisande
framgår dels av Jöran Sahlgrens beskrivning över
det Förbergska Linnébiblioteket (samma Årsskr., s.
156 ff.), dels av följande skäl. Den till 1907 års
Linnéfest publicerade delen av Hulths Bibliographia
Linnæana (P. 1: Livr. 1) upptog av utgivaren då
kända arbeten av Linné i original, bearbetning och
översättning, som utkommit t. o. m. år 1906. I
fortsättningen av första delen, som av många skäl
hittills ej kunnat utkomma, utlovades Linnélitteraturen
efter 1906, förteckning över tryckta Linnébrev, en
del handböcker m. m. efter Linnés system, rättelser
och tillägg samt register. En andra del skulle
omfatta handskrifter och en tredje del biografier
inneslutande även kritiska arbeten och stridsskrifter av
mera allmän art. Vid granskningen av den
Förbergska förteckningen befinnes det, att blott en
relativt liten del av de där upptagna arbetena höra till
området för det, som av Hulth hittills utgivits. För
övrigt upptagas där böcker tryckta 1907, en hel
mängd brevsamlingar, massor av läroböcker eller
handböcker, av vilka blott en del kunna bli
föremål för beskrivning i en eventuell fortsättning av
Bibliographia Linnæana. Dessutom förekomma där
arbeten, som enligt Hulths plan skulle föras till den
biografiska delen.

Att den av Förberg hopbragta samlingen väl torde
försvara sin plats i ett Linnébibliotek, som vill räkna
med att vara så fullständigt som möjligt, torde vara
odisputabelt. Men alla i förteckningen upptagna
arbeten torde ej kunna rymmas inom planen för den
Hulthska bibliografien.

Boken. Något om böcker och boktryck heter en
av Lunds grafiska faktorsförening utgiven
publikation (1922. 50 s. stor 8C). Bland här intagna
uppsatser märkas särskilt prof. G. Hellqvist »Till
boktryckstermernas historia», vari uppvisas, att de flesta
nu i vårt språk använda boktryckartermer lånats
från tyskan Bibliotekarien P. Sjöbeck skriverom
»Ett lundensiskt bröllopskväde från Karolinska tiden,

med efterspel», amanuensen Th. Tufvesson
skildrar »Ett gammalt Lundatryckeri», det
akademiska-sedermera det Berlingska tryckeriet, vars förste
innehavare var Vitus Haberegger, enligt traditionen en
invandrad ungrare. Denna senare uppsats är
illustrerad med flera i ljustryck förträffligt utförda
faksimil av äldre Lundatryck.

Av i Tyskland på sista tiden utkomna större
bibliografiska arbeten kunna här tvänne nämnas, vilka
också befatta sig med nordisk bibiografi, ehuru båda
på ett synnerligen otillfredsställande sätt. Den
mångskrivande juris doktorn G. A. E. Bogeng, utgivare
av den egenartade, nu upphörda »Vierteljahrschrift
für angewandte Bücherkunde», har bl. a. på E. A.
Seemanns förlag i Leipzig utgivit ett stort anlagt,
kompilatoriskt arbete »Die grossen Bibliophilen.
Geschichte der Büchersammler und ihrer
Sammlungen», T. 1—3, Lpz. 1922, där han i ett kapitel
»Slavien und Skandinavien» (del 1, s. 364-378)
sammanfört vad han känner bl. a. om danska och svenska
boksamlingar under 16 o. 1700-talen. För de danska
stöder han sig på Dahls Haandbog; för de svenska
har han hämtat en eller annan notis ur Waldes
Storhetstidens litterära krigsbyten. Såväl
sammanställandet med Slavien, däri inbegripet Ungern, som de
knapphändiga notiserna göra, att arbetet i denna
punkt icke kan anses tillfredsställa ens de rimligaste
anspråk på en framställning av bibliof iliens historia i
de skandinaviska länderna. Ännu sämre utfaller
omdömet för Skandinaviens vidkommande om det
nyligen (1923) på Hiersemanns förlag utkomna
arbetet »Handbuch der Bibliographie» av G. S c h n e i d e r,
där den skandinaviska bibliografiska litteraturen
under rubriken »Nordgermanische Sprachgebiete
und Finnland» avfärdas på summa åtta sidor (s. 322
—29), av vilka något mer än två ägnats Sverige. —
I detta sammanhang bör också nämnas den år 1920
utkomna synnerligen bristfälliga »Handbuch der
wissenschaftlichen Bibliothekskunde» av V.
Gardt-hausen, som i en i Zentralblatt f. Bibliothekswesen,
1920, s. 283—86, av P. Schwenke skriven anmälan
kort och gott avfärdas som ett förfelat företag. Även
här äro de uppgifter, som meddelas om
skandinaviskt biblioteksväsen, till stor del onöjaktiga och
oriktiga. Någon anledning att närmare ingå på denna
»Handbuch» föreligger därför icke.

Om de nordtyska arkivens rikedom på material
till äldre svensk historia ger Georg J. V.
Ericssons »Handlingar och brev i Danzigs arkiv till
Sveriges medeltidshistoria» (Gbg 1923, 82 s.) en
livlig föreställning. Förf. förtecknar för perioden 1346

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:50:18 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bokobibl/1923/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free