Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET ANONYMA HAMBURGTRYCKERIET 1523 17
från Nyge Testament tho dude 1523 kända lilla holländska texttypen (typ 2),
vilken nu knyter denna grupp av Hamburgtryck till testamentet. Titelramen
(fig. 10) är som nämnts densamma som i den ovan beskrivna Sermoen van
die erachten des heilighen Euangelijs och som J. Luther uppvisat vara en
omvänd kopia på en av Johannes Rhau-Grünenberg i Wittenberg använd
titelram. Dessutom finnas tre anfanger, nämligen bl. 2a I med två putti
(init. a ; se fig 4:1) från Nyge Testament och två smärre till alfabet e hörande
initialer: bl. 15b ett H och bl. 24b ett N, båda med människoframställningar
och kända bl. a. från Wessel Gansfort, De causis incarnationis (1521); H
förekommer dessutom i Bugenhagens Souter 1526 och hos Joh. Hoochstraten i
Malmö. Ett lombard-G från alfabetet i Nyge Testament finnes bl. lb.
Av den här meddelade beskrivningen framgår, att dessa sju tryck trots
de olika gruppernas stora typologiska skiljaktigheter dock genom gemensamma
typer, anfanger och ornament måste höra till en och samma press, som varit
i gång i Hamburg år 1523. Det är a priori föga troligt, att tre i samma
stad och samma år verksamma tryckerier på en gång förfogat över så mycket
gemensamt stilförråd. Det mest överraskande är emellertid att i ett
nord-tyskt tryckeri finna typografiskt material av rent holländskt ursprung. Mot
hypotesen om Hamburg såsom fingerad tryckort för någon nederländsk stad,
i så fall väl Antwerpen, talar emellertid förekomsten i samtliga här beskrivna
tryck av den såsom nordtysk Säkert belagda missaltypen. Innan jag går in
på de frågor, som resa sig i detta sammanhang, vill jag något närmare
skärskåda det först av Lappenberg framkastade antagandet, att Jürgen Richolff
d. y. från Lübeck är den anonyme tryckaren. Detta antagande grundar sig
på den omständigheten, att Richolff åren 1529 — 1531 var verksam i
Hamburg och här tryckte ett tiotal skrifter av Bugenhagen m. fi. reformatorer,
bl. a. har han tryckt den första plattyska upplagan av Luthers Enchiridion
i Bugenhagens översättning (1529). I ett av dessa tryck, Stephanus Kempe,
Up des abbates tho Lüneborch .. . Pröuebock Antworth, vars slutskrift lyder
1Ï Gedrucket by Jurgen | Richolff / ynth Jaer || 1531., är titelbladet (fig. 11) prytt
med titelramen B, densamma som använts i Luthers Vthlegginghe des Vader
unse och Beedebock 1523. I övrigt har det av Richolff i Hamburgtrycken
1529—1531 använda materialet intet gemensamt med den anonyma
Hamburg-pressen 1523 vare sig i typer, initialer eller ornament — han använder i sina
Hamburgtryck utom den nyss I nämnda tre olika titelramar. Det synes mig
därför förhastat att enbart på grund av titelramen B, som endast förekommer
1 Kronenberg, a. u., s. 244, Taf. 111:5.
2 Nielsen, a. a., s. 226, init. k.
2 — 2471. Nord. tidskr. för bok’ och biblioteksväsen 1924.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
