Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
71
arkiv i Jämtlands, Västernorrlands cch Gävleborgs
län av särskilt intresse, alldenstund dylika arkiv ej
förut i Norrland inspekterats från arkivhåll. Bland
arkivalier av allmännare intresse äro de jämtländska
kyrkoräkenskaperna från 1500-talet, som säkerligen
kunna ge bidrag till frågan om landskapets ställning
i ecklesiastiskt hänseende. I några kyrkoarkiv
förekommo medeltidsbrev. På flera håll påträffades
vilsekomna arkivalier såsom i klockstapeln i Delsbo
delar av Norra Hälsinglands domsagas arkiv. I
Jämtland och Härjedalen funnos äldre tryck från den
danska tiden. I Stode anträffades t. ex. ett exemplar
av Missale Upsalense 1513.
E. N-nn.
Nya arkivstadgar.
Den 8 september utfärdades en rad författningar
rörande arkivväsendets olika grenar. Riksarkivet
ställdes genom instruktionen 1909 såsom den centrala
myndigheten i spetsen för arkivväsendet. Först 1920
ägde en organisation av arkivet för denna dess
uppgift rum, då tvenne arkivrådstjänster inrättades för
att jämte riksarkivarien handlägga arkivärendena.
På grund av nyorganisationen blev en ny instruktion
av nöden. Sakkunniga för revision av denna samt
övriga arkivförfattningar, bestående av
statssekreteraren M. MunckafRosenschöld, riksarkivarien S.
Clason och landsarkivarien C. G. ~W e i b u 11, tillsattes
i mars 1922. Deras förslag, som avgavs s. å., blev
genom reservationer på flera viktiga punkter
uttryck för olika meningar. Genom de nya
författningarna ha givits nya instruktioner för riks- och
landsarkiven samt arkivdepån i Visby och
därjämte en ny arkivstadga och kungörelser angående
inspektion av arkiv och gallring ur desamma
ävensom om leverans till landsarkiven. Någon
fullständig revision av arkivförfattningarna har dock
ej skett, då fortfarande 1903 års kungörelser om
ordnande och förtecknande av arkiv består. Den
brännande frågan om centralisering eller decentralisering
inom arkivstyrelsen har lösts i starkt centraliserande
riktning. Riksarkivet t. ex. skall utöva uppsikt över
och ledning av landsarkiv och hava överinseende
över stads- och kyrkoarkiv, som erhållit dispens från
skyldighet att till landsarkiv överlämna sina arkiv.
Avgörandet om dylika undantag har numera lagts i
riksarkivets hand. De talrika undantag från 1900 års
arkivstadga, som förut funnits, ha nu till stor del
försvunnit. Bland myndigheter, för vilka
arkivförfattningarna först nu gälla, kunna nämnas t. ex.
arméförvaltningen och generalstaben, marinförvaltningen,
lotsstyrelsen, statistiska centralbyrån, patentverket
och lantmäteristyrelsen. Däremot avser arkivstad-
gan fortfarande ej Kungl. Maj:ts kansli.
Leveransskyldigheten till landsarkiven har utsträckts till nya
grenar av den lokala förvaltningen såsom fångvårds-,
tull-, skogs- och lotsstaterna. — I riksarkivets inre
organisation betyder den nya instruktionen en
förändring därutinnan att en av de förutvarande
byråerna indragits. Efter 1920 års organisation var
riksarkivarien även chef för en byrå. Efter den nya
instruktionen finnas blott tvenne byråer, en för
riksarkivet såsom forskningsanstalt och arkivdepå och
en för övriga ärenden, d. v. s. rörande centrala
ämbetsverks arkivvård, landsarkiven och övriga lokala
arkiv. I den nya instruktionen har givits starkare
uttryck än förut åt riksarkivets vetenskapliga
uppgifter. Detta har uttalats såväl i den första
paragrafens ord om arkivet såsom »anstält för främjande
av historisk forskning» som i och vid angivandet av
dess uppgift, där det bl. a. heter »att underlätta och
befrämja tillgodogörande för historisk forskning av
arkivalier, som höra under det offentliga
arkivväsendet». En god översikt av de nya författningarna
har lämnats av arkivrådet Herman Brulin i Svenska
dagbladet d. 4 nov. 1924.
E. N-nn.
Göteborg. Stadsbiblioteket.
Då Göteborgs stadsbiblioteks nybyggnad år 1900
invigdes, beräknade man, att den skulle vara
tillräcklig för en längre följd av år framåt. Bibliotekets
utveckling gick emellertid hastigare än man tänkt
sig, och byggnaden hade icke varit i bruk mer än
15 år, förrän det stod klart för biblioteksstyrelsen
att man icke kunde dröja längre med
utvecklingsplaner. Så kom år 1915 den stora Heymanska
donationen, som väsentligt ökade bibliotekets
inköpsmöjligheter, och under vissa av krigsåren kunde
biblioteket på grund av då rådande kursförhållanden för
jämförelsevis ringa belopp förvärva ganska
betydande samlingar. Allt detta gjorde, att då en ny
utdelning ur Renströmska fonden förestod år 1921,
styrelsen beslöt att söka få medel ur denna fond för
en tillbyggnad.
Inom styrelsen hade under tiden diskuterats den
lämpligaste formen för utvidgningen, cch man hade
bland flera framkomna alternativa förslag stannat
vid följande plan: vid vardera av
biblioteksbyggnadens gavlar skulle en tillbyggnad, utgörande en
direkt fortsättning av huvudbyggnaden, uppföras till
en längd av 12 */2 meter, och slutligen skulle en
övervåning anbringas över det hela. I nedervåningen
skulle den östra flygeln väsentligen användas till
anordningar för allmänhetens bekväma begagnande
av biblioteket, forskarrum o. d., under det att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
