Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 RECENSIONER
»loca religiosorum» av det svenska kartusianklostret. Mariefreds kloster
var grundlagt av Sten Sture d. ä. år 1493 genom inkallande av kartusianer
från Rostock. Då det är känt, att Alanus de Rupe stått i förbindelse med
kartusianklostret i denna stad, torde det vara på föranstaltande av de till
Sverige överflyttade kartusianmunkarna, som hans arbete kom att här
befordras till trycket. Den andra upplagan för svensk räkning trycktes i
Lübeck av Georg Richolff d. ä. år 1506 på bekostnad av Svante Sture och
är nu känd i tre exemplar.
Geete har i inledningen till sin textupplaga av A 2, som enligt
slutskriften fullbordades i Vadstena kloster så sent som den 15 juli år 1534,
uppvisat, att de nämnda tryckta latinska upplagorna legat till grund för den
svenska översättningen. Denna är det sista mera betydande litterära arbete,
som utförts i Vadstena kloster. Själva handskriften, en väldig foliant, 42 cm.
i höjd, är skriven på pergament med en kraftig nitid hand och prydd med
illuminerade anfanger. Enligt slutskriften bekostades pergamentet till
handskriften, vartill åtgick icke mindre än 105 hela kalvskinn, av syster Margit
Nilsdotter (död redan 1524), och boken skrevs av »ene owärdoghe conuens
systher j watzstena closter». Skriverskans namn har Geete funnit i initialerna
K P på s. 5, vilka bäst passa på syster Katerina Petersdotter (invigd år 1520,
död 1560) av de tre från denna tid kända Vadstenanunnor, vilkas namn
börja med dessa initialer.
En viktigare fråga, som Geete också synes ha löst på ett fullt
tillfredsställande sätt, gäller översättaren. I den svenska översättningen av Alanus’
verk finnes intaget det tal, som denne skall hava hållit inför
universitetet, när han här kreerades till baccalaureus år 1471, och i rubriken till
den svenska tolkningen anmärkes, att bland de närvarande också befann
sig »mästher iohannes mathei hwilken sedan warth ingeffwen j watztena
closther». Johannes Mathaei studerade vid universitetet i Rostock, där han
immatrikulerades den 18 juli 1472, år 1476 vigdes han till prästmunk i
Vadstena kloster samt blev sedermera icke mindre än tre gånger väld till
klostrets generalkonfessor (d. 1524). Han har gjort sig känd både som
författare och översättare, varför Geetes antagande — förut även gjort av
Silfverstolpe —, att vi i honom hava att se översättaren av Jungfru Marie
psaltare, säkerligen torde vara med det faktiska förhållandet
överensstämmande. Rörande språkformen framhåller utg., att översättningen är klädd i
full medeltids dräkt och vittnar om Vadstena klosters sega fasthållande vid
sina språkliga traditioner. Det är också märkligt, att skriverskan icke
influerats av det redan färdiga reformationsspråket: Nya testamentet hade
förelegat tryckt på svenska i åtta år, när handskriften avslutades.
Redan på grund av denna omständighet ställer man sig tveksam till
handskriftens sena datum 1534. Härtill kommer även, att översättaren
Johannes Mathæi dog 19/n 1524 och att den nunna, som stiftat permanet, också
samma år lämnat det jordiska — Margit Nilsdotter avled 20/i 1524.
Visserligen är cod. A2 en omfångsrik volym, men tio års arbete torde näppeligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
