Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MISCELLANEA
233
ett överdrag av mjukt skinn, närmast erinrande om Sämskskinn och grått
till färgen, vilket fasthålles vid pärmarna av solida metallstift med runda
knappar, fem på varje pärm. De gamla spännena äro borta men ha i nyare
tid ersatts av andra; detsamma gäller om knytremmarna. På alla sidor
är överdraget så vidlyftigt tilltaget, att det mer än väl räcker till för att
täcka snitten åt alla sidor. Avsikten har tydligtvis varit att genom
sammanknytning av de överskjutande skinnflikarna skydda snitten för damm och
smuts. Vid den övra snitten har emellertid ett rätt stort stycke av skinnet
i äldre tid avlägsnats (förmodligen rivits bort), varför snitten numera där
ligger i dagen. Däremot bildar det mjuka skinnet ett sammanhängande
överdrag över de båda övriga snitten, visserligen ej så fullständigt som på det
av Loubier i den senare av de ovannämnda uppsatserna omtalade bandet i
Röhsska museet i Göteborg men dock så att ett effektivt skydd mot damm
och o vårdsam hantering uppnåtts. Någon titellapp av gammalt datum finnes
icke på bandet, men på främre pärmen synas spår av en inskription, av
vilken numera emellertid blott med svårighet kan läsas ordet Exposit . . .,
varav man kan draga den slutsatsen, att den upptagit handskriftens titel.
Vad som ger vårt band ett särskilt intresse är dels dess dimensioner,
dels även dess innehåll. Hittills kända »Hülleneinbände» ha undantagslöst
omslutit andaktsböcker i litet format, under det att det här omtalade applicerats
på en handskrift av betydande omfång och innehållande ett verk snarast
avsett för enskilt studium. Det vill sålunda synas som om den bandtyp,
varom här är fråga, haft en mera vidsträckt användning än vad man tidigare
haft anledning att antaga.
O. Wieselgren.
Några nyfunna Bologna-band för Nikolas von Ebeleben. Uti en
uppsats: Några italienska bokband från 1500-talet1 har jag varit i tillfälle att
påvisa en del bokband, som under tiden 1543—1548 i Bologna utförts för
den tyske studenten Nikolas von Ebeleben, och vilka band äro av stort
intresse för den italienska bokbandshistorien. Det är nämligen sannolikt, att
dessa i Grolier-stil med arabeskmönster dekorerade band äro de första i sitt
slag i Italien, och att bemälda stil genom Ebeleben och en hans studiekamrat
Damian Pflug överförts från Frankrike till Italien. Hittills har man däremot
antagit, att stilen först uppträdde i Italien och därifrån kom till Frankrike.
De av mig beskrivna Bologna-banden, som blivit utförda för Ebeleben,
äro till antalet 11 och hava likartad i guldpressning utförd dekorering,
visande en geometrisk indelning med dubbellinjer, varjämte banden prydas
med bladornament, flätverk m. m. A frampärmen hava de Ebelebens namn
jämte bokens titel samt å bakpärmen datum och staden Bolognas (Bononiæ)
namn. Av banden i fråga finnes intet i Sverige, och det var därför med
glädje jag genom bibliotekarien Victor Madsen fick underrättelse om, att ett
1 I: Bok- och bibliot ekshistoriska studier tillägnade Isak Collijn på hans 50-årsdag,
(Upps.) 1925, s. 411—420.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
