Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MISCELLANEA 239
för upprättande av minnesmärken och uppsättande av prydnadsföremål,
närmast avsedda som votivgåvor till pestpatroner bland helgon, främst den
helige Sebastian, framgår av kapitlet »Nachklänge aus der Pestzeit» i Marie
Andree-Eysn’s arbete Volkskundliches, Aus dem bayrisch-österreichischen
Alpengebiet, Braunschw. 1910, s. 19 — 34. Här avbildas en oljemålad
votiv-tavla från 1634, vilken har en särskild inskriftstavla fästad på ramens
undersida, och likaså en målning från 1517, vilken befinner sig över ett sidoaltare
i den gamla Peterskyrkan i München och vars inskrift just utgör en bön
till den helige Sebastian. Det av mig gjorda antagandet, att den ena av
Ntirnberger-plattorna suttit på en vägg under en (sannolikt skulpterad)
Sebastianbild, kan sålunda i någon mån analogiskt styrkas. Möjligheten att
den andra plattan med Kristusframställningen kunnat tjänstgöra som
väggprydnad synes klar; den har heller icke förnekats av Haebler. Att den
uppsatts för votivändamål göres sannolikt därav, att dess inskrift utgör en
bön om evig salighet. Då Haebler säger, att Frälsarens kropp är betäckt
med märken efter gisslandet, är detta mycket ovisst. Dessa punkter och
streck torde snarare vara det rent dekorativa resultatet av en åtskilligt
primitiv stilisering; jämför det förhållandet att den lilla kullen, som figuren
står på, är stiliserad på ett liknande sätt. Härav kan sålunda icke någon
slutsats dragas till förmån för Haeblers åsikt, att bilden föreställer den
gisslade Kristus. Jag skulle vilja ifrågasätta, om vi ej här ha Kristus som
människornas straffare med pestens plågoris. På ett mycket intressant sätt
har emellertid Haebler här spårat ett birgittinskt motiv, i det han hänvisat
till en liknande bild, ett ettbladstryck i Tübingen: »— — dieses Blatt ist
deshalb von ganz besonderem Interesse, weil es eine xylographische
Unterschrift trägt, nach der dies die Gestalt sein soll, in der der Heiland der h.
Birgitta erschienen ist.» Jag har ovan föreslagit en annan tolkning av
bilden, närmast för den eventualiteten, att ett sådant birgittinskt inflytande
på Nürnberger-plattan skulle befinnas ovisst eller osannolikt.1
Då Haebler i förbigående omnämner, att andra velat tolka plattorna
som ugnskakel, har jag genomsett S. Ambrosianis arbete Zur Typologie
der älteren Kacheln, Diss. Ups. 1910, jämte tillhörande bildmaterial, vilket
gav till resultat, att denna hypotes är synnerligen osannolik. Till yttermera
visso har jag bett min vän, dr Ambrosiani, taga del av Haebler’s uppsats
och är därför i tillfälle att som tillägg till ovanstående anföra hans mening,
att då plattorna sakna s. k. rump, kunna de ej ha använts som kakel i ugnar.
Dr Ambrosiani meddelar också, att plattor av detta slag kunna lika väl
som andra dylika väggkakel använts som väggbeklädnad. Då han tillika
1 Plattorna ha här tolkats som minnen av votivanordningar i samband med en pest.
För sådana minnen är det utmärkande, att de ofta ha årtalet då pesten härjat. På ena
Nürnberger-plattan förekommer som nämnt årtalet 1489. Man kunde härtill anknyta frågan,
huruvida en pest detta år härjat i Nürnberg. Härpå är jag för närvarande ej i tillfälle att
lämna något svar, men har om än i förbigående velat fästa uppmärksamheten på en
möjlighet, som, om den befunnes riktig, skulle styrka det sammanhang, i vilket jag sökt ställa
dessa föremål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
