Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
259
ministrativ arkivdepå. I en bilaga lämnas en
summarisk översikt över de myndigheters och
institutioners arkiv, som överflyttats till
Östermalmslokalen. Denna överflyttning har möjliggjort en länge
önskvärd omgruppering av samlingarna inom
riksarkivets huvudlokal. Utrymme finnes där
åtminstone för någon tid framåt för de ordinarie
acces-sionerna. För forskningen medför däremot den ökade
splittringen av arkivalierna på olika lokaler delvis
belägna långt från varandra betydande olägenheter.
Efter övertagande av Östermalmslokalen är
riksarkivet fördelat på åtta lokaler nämligen dess
huvudlokal, kammararkivet, som utom sin lokal vid Birger
Jarlstorg, disponerar dels ett par rum i det gamla
kungshuset, dels större delen av det f. d. norra
bankohuset vid Skeppsbron. Därtill komma ett valv i
slottet och tvenne lokaler för
folkhushållningskom-missionens och bränslekommissionens arkiv. Under
1924 föranledde gallringsfrågor ett omfattande arbete.
Riksarkivet ingick till Kungl. Maj:t med förslag
rörande de reviderade länsräkenskapernas gallring,
varvid även upptogs frågan om deras framtida
fördelning i gallringsbara och icke gallringsbara och
om åtgärder för betryggande inbindning av serier,
som skulle bevaras. Det utlåtande, som
riksräken-skapsverket avgav med anledning av riksarkivets
skrivelse har sedermera dit remitterats.
E. Nnn.
L. Manderströms samling.
Av generaldirektör A Lagerheims sterbhus
överlämnades 1924 till riksarkivet utrikesstatsministern
greve Ludvig Manderströms papper. Samlingen är
av stor betydelse för Sveriges diplomatiska historia
från 1840-talet till slutet av 1860-talet. Utom ett antal
brev från flera medlemmar av konungahuset såsom
Oskar I, Karl XV och Oskar II föreligga skrivelser
från ett flertal av tidens svenska diplomater. Större
brevsviter finnas t. ex. från envoyéerna i Petersburg
friherre N. F. Palmstierna och G. af Nordin, i Paris
greve Gustaf Löwenhielm och friherre G. Adelsvärd,
i Berlin C. A. Järta och Albert Sandströmer och i
London friherre J. Rehausen och friherre C.
Hooch-schild. Även från Manderströms företrädare såsom
utrikesstatsminister friherrarna A. Stierneld och E.
Lagerheim och efterträdare greve Carl Wachtmeister
finnes ett stort antal brev. Lagerheim och
Wachtmeister skriva dock huvudsakligen i egenskap av
sändebud. Samlingens värde förhöjes därav att
Manderström eller hans arvingar återfått hans brev till
en rad diplomater såsom till Gustaf Löwenhielm, G.
af Nordin, N.F. Palmstierna, J. Rehausen och A.
Stierneld. Dessutom finnas brev till en av Manderströms
förtrognaste vänner hovrättsrådet F. Järta. Utom
från inom diplomatien anställda personer förekomma
skrivelser från en hel rad betydande personligheter
under mitten av 1800-talet. Flera av Manderströms
statsrådskolleger äro sålunda representerade såsom
L. Almqvist, Louis De Geer, med ett trettiotal brev,
J. A. Gripenstedt, G. Lagerståle och C. J. Malmsten.
Från G. A. Sparre finnes under åren 1848—1852 en
rad intressanta skrivelser rörande danska frågan och
interimsregeringen 1852 I övrigt kan hänvisas till
brev från t. ex. G. Bildt, R. Klinckowström, G. F.
Liljencrantz, C. D. Skogman, R. Tornérhjelm och H.
G. Trolle-Wachtmeister. Från litterära personligheter
finnes numera i samlingen blott ett fåtal brev.
Generaldirektör A. Lagerheim överlämnade 1917 till Kungl,
biblioteket brev till Manderström från en rad
författare och lärde. I samlingen finnas dock enstaka
skrivelser från t. ex. B. Beskow, G. E. Klemming,
C. Snoilsky och C. D. af Wirsén.
Manderströms bibliofila och lärda intressen
framlysa på många håll i samlingen genom
meddelanden om bokinköp eller redogörelser för
manuskriptsamlingar. Han torde nu haft planer på flera
historiska editionsarbeten än dem, han utgav. Bland hans
papper finnes bl. a. en avskrift av Lovisa Ulrikas
brev till hennes broder August Vilhelm. Breven ha
redigerats för tryck. I en inledning lämnar
Manderström en redogörelse för huru breven från C. A. E.
Reuterholm kommit i hans händer.
E. Nnn.
Falun. Stora Kopparbergs bergslags
AB:s bibliotek.
Under titeln »Ett svenskt industribibliotei» har
bibliotekarien A. Silow i Biblioteksbladet, 1925, s. 97
—110, offentliggjort ett föredrag, som han höll vid
Sveriges ällrn, biblioteksförenings årsmöte 4/7 1923 i
Göteborg över Stora Kopparbergs bergslags bibliotek.
Linköping. Stiftsbiblioteket.
Domkapitlet och stadsfullmäktige i Linköping hava
genom skrivelser av respektive den 23 september
och den 8 oktober ingått till Kungl. Maj:t med
underdåniga framställningar om anslag till inrättande av
landsbibliotek i Linköping under loppet av
nästkommande år. Stiftsbibliotekets ledning och de
kommunala myndigheterna hava sålunda enats om att
söka åvägabringa ett definitivt ordnande av stadens
biblioteksväsen i huvudsaklig överensstämmelse med
de riktlinjer, som anvisats i bibliotekssakkunnigas
Betänkande och förslag angående läroverks- och
landsbibliotek. Det statliga och kommunala sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
