- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång XIII. 1926 /
9

(1914-1934)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |   

Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ETT NYKÖPINGS-TRYCK AV ÅR 1645

9

Skriften, en latinsk övningsdikt till julhögtidens ära, består av 4 blad
i kvart. Titeln, som är omgiven av en av rössjor hopsatt ram, lyder:
NAT ALITIA || JESU CHRISTI, || Nazareni Dei & Mariae sem-|| per Virginis
Filij, Domini || & Salvatoris nostri unici || gracili admodum in-||umbrata
peni-cillo. \\ A \\PETRO ANDREAE HAGGEO \\ OSTROG O THO. || NYCOPIAE, ||
Excudebat AMUNDUS ©refme || ANNO || Christi, M.DC.XLV.

Natalitia Jesu Christi är varken bättre eller sämre än det stora flertalet
av samtida latinska övningspoem, i vilka färdighet i latinska språket och
förmåga att bilda klanderfria vers ersatte det magra innehållet och den
bristande inspirationen. De disticha, av vilka dikten är uppbyggd, flyta lätt
och ledigt. Bilder ur den antika mytologien äro naturligtvis talrika, men
direkta lån ur de klassiska författarnas verk förekomma kanske mindre ofta
än vanligt är i dylika dikter. Att redogöra för innehållet är omöjligt; någon
handling finnes icke, och den största delen av dikten består av oratoriska
spekulationer, som knappt hava någon gemenskap med det, som förefaller
att vara ämnet för dikten: julhögtidens betydelse.

Författaren till Natalitia Jesu Christi kallar sig Petrus Andreae
Haggeus Ostrogothus eller, under den övliga dedikationen, enbart Petrus
Haggeus. Förgäves sökte jag detta namn i Uppsala universitets matrikel,
men i K. G. Odéns Östgötars Minne1 leddes jag likväl, som jag tror, på
rätt spår. Där finnes en uppgift om att östgöten Per Andersson
Appel-man »kallade sig en tid som student Hagiomeligartanus, sedan Melengart
och slutligen Appelman». Han var född 1622 och hemma från Appelberga
gård i Hagbyhöga socken i Östergötland; hans föräldrar voro
proviantmästaren Anders Nilsson Slaghök och Brita Sunnanväder. Föräldrarnas allt annat
än populära släktnamn bidrogo väl till att den unge Per Andersson sökte
sig ett nytt tillnamn, och i enlighet med tidens sed tog han det efter
hemsocknens och fädernegårdens namn. Genom en sammanslagning av dessa
båda har namnet Hagiomeligartanus bildats, efter enbart fädernegårdens
namnet Appelman. Under detta sistnämnda namn blev han i februari 1647
under Laur. Fornelii rektorat inskriven i Uppsala universitets matrikel och
detsamma namnet bibehöll han då han 9 år senare nobiliserades. Denne
Petrus Andreae Hagiomeligartanus-Appelman anser jag vara identisk med
östgöten Petrus Andreae Haggeus. Förnamnet och fadersnamnet äro hos
båda desamma, och namnet Haggeus kan i likhet med Hagiomeligartanus
vara bildat av Hagebyhöga. Att bakom bägge namnen stod en och samma
person vittnar dock främst följande: I Elgenstiernas Ättartavlor och i Öst-

1 Stockh. 1902, s. 40.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Oct 8 00:49:10 2006 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bokobibl/1926/0017.html

Valid HTML 4.0!