Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
SAM CLASON f
Redan 1895 erhöll Clason av vitterhetsakademien uppdrag att deltaga
i utgivningen av Axel Oxenstiernas Skrifter och brefvexling. Han utgav 1900
tredje bandet av första serien omfattande rikskanslerns skrivelser under
åren 1625—1627 samt redigerade även åtta ark av följande del. I samband
med studierna av Gustaf IV Adolfs historia och de närmast följande åren
stod utgivandet av samlingen För hundra år sen, band 1—3, 1909—1911,
som innehöll brevväxlingar, journaler och relationer, som delvis förut
varit okända eller obeaktade, såsom journalen från konungens fångenskap
på Gripsholm och de i Paris funna delarna av hans korrespondens. Vid
Clasons bortgång förelåg avslutad hans edition av Handlingar till kronprins
Carl Augusts historia i Historiska handlingar grundade på den svenske
kronprinsens brevväxling i det augustenborgska arkivet i Primkenau. Den
edition av konstitutionsutskottets protokoll från riksdagarna 1810—1815,
som han sysslade med, hann han ej att se färdig. Av detta arbete förelågo
vid hans bortgång 9 ark i rentryck och omfattande förarbeten för
fortsättningen.
Clasons vetenskapliga författarskap rörde till en början väsentligen
Sveriges inre historia under 1500- och 1600-talen. Hans doktorsavhandling
Till reduktionens förhistoria 1895 var grundad på ovanligt omfattande
forskningar inom såväl riks- som kammararkivet. Redan hans licentiatavhandling
Reduktionsfrågans behandling 1655 års riksdag vittnar om att han tänkte
sig att fullfölja dessa sina forskningar. Till de kamerala spörsmål, som han
här berört återvände han stundom. I ett föredrag framställde han sin
uppfattning av de gustavianska arvegodsen och såg i kampen om dem ett av
motiven till motsatsförhållandena mellan Gustaf Vasas söner. Ett bidrag
till 1600-talets bruksrörelses historia gav han i editionen i Jernkontorets
annaler 1901 av Ett principbetänkande om bergshandtering från midten af
1600-talet. Den institution, som för de följande århundradenas
brukshantering varit av synnerlig betydelse skildrade han i Några hufvuddrag af
Jernkontorets historia i den minnesskrift, som Jernkontorets annaler utgav
1917. Ett dittills föga beaktat ämne 1600-talets statsrättsliga åskådning
behandlade han i Studier i 1600-talets svenska statsrätt. Johannes Loccenius
och hans lära om rikets fundamentallagar i Statsvet. tidskr, 1901. Under
det senare skedet av sin historiska forskning fördes Clason väsentligen över
till 1800-talets historia. Såsom notarie i 1895 års unionskommitté utarbetade
han Historisk redogörelse för unionsfrågans tidigare skeden (1898), en viktig
handbok i detta ämne. Han sökte bryta väg för en ny åskådning av
Gustaf IV Adolf och hans politik. Sin uppfattning framlade han i
programuppsatsen Vårt hundraårsminne: krisen 1808—1809 i Hist. tidskr. 1909 och
utvecklade den vidare i samlingen Gustaf IV Adolf och den europeiska krisen
(1913) och i Gustaf IV Adolf och general Moore i Hist. tidskr. 1912. En
översikt rörande Karl XlILs och Karl Johans regeringar gav han 1910 i
Sveriges historia intill tjugonde seklet och i ny upplaga 1923 i Sveriges historia
intill våra dagar. Ett viktigt bidrag till 1860-talets diplomatiska historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
