Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAM CLASON f
39
och försöket att i praktisk politik förverkliga skandinavismens idéer gav
han i Skodsborgsmötet och Ulriksdalskonferensen Hist. tidskr. 1914. En
fortsättning härpå betecknade det otryckta föredrag, som skildrade Manderströms
och Henning Hamiltons politik på senhösten 1863. Inom den svenska akademiska
undervisningen torde Clason ha varit den förste, som i längre kurser
redogjorde för olika slag av arkivalier och deras betydelse och skildrade de
centrala svenska arkiven och deras olika samlingar. Sådana kurser höll
han redan som docent i Uppsala 1899—1900, och såsom t. f. professor höll
han 1902 föreläsningar över Sveriges viktigaste arkiv och såsom professor
i Lund föreläste han 1913 om Sveriges arkiv såsom källor för Sveriges
historia. Inom den svenska historiska världen intog Clason i flera avsenden
en central ställning genom sin ämbetsställning, såsom ordförande i svenska
historiska föreningen sedan 1920 och i stadshistoriska nämnden sedan 1919.
Av vitterhetsakademien blev han medlem 1918, invaldes 1922 i dess
förvaltningsutskott och var i åtskilliga år medlem av dess historiska nämnd.
Bland ledamotskap i övrigt kan nämnas av vetenskapssocieteten i Uppsala
1919 och s. å. av humanistiska vetenskapssamfundet i Lund samt av
vetenskapsakademien 1922.
Sedan ungdomen livligt politiskt intesserad följde Clason
riksdagspolitiken såsom notarie i andra kammaren 1888—1898 och såsom förste notarie
i första kammaren 1901—1904 och såsom sekreterare i konstitutionsutskottet
1899—1900 och i särskilda utskottet vid urtima riksdagen 1905, tills han
1906 invaldes i första kammaren. Inom konstitutions utskottet, där han
fungerade såsom vice ordförande och ordförande, utövade han en ledande
ställning på grund av sin förtrogenhet med riksdagsarbetet och sin
outtröttliga arbetskraft. I den Tryggerska ministären 1923—1924 var Clason chef
för ecklesiastikdepartementet.
Clasons plötsliga, oväntade bortgång, då han nyss återkommit från en
forskningsresa till Moskva, betyder en stor förlust för det svenska
arkivväsendet och den historiska forskningen. Han stod mitt uppe i arbetet.
En av de sista uppgifter, som han med sin vanliga intensitet ägnade sig åt
var planerandet av riksdagshistorien. Ännu under sina sista dagar sysslade
han härmed. Säkerligen tänkte han sig och alla väntade sig av honom
nya insatser på olika områden. Den skörd av excerpter och avskrifter,
som han samlat under sin resa till Moskva, skulle säkerligen av honom
kunnat bearbetas på helt annat sätt än någon annan kan göra.
Inom arkivväsendet byggde Clason vidare på den grund, som lagts av
dettas nydanare Emil Hildebrand. Den karakteristik han i denna tidskrift
gav av denne kan i mycket lämpas på honom själv. För den som haft
förmånen att arbeta under Clason står klarast intrycket av hans storartade
aldrig svikande arbetskraft. Utan att på något sätt hushålla med sina krafter
gick han med en honom egen intensitet upp i lösande av den uppgift, som
han ställde för sig.
Erik Naumann.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
