Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISAK COLLIJN
obrigita bit // gnt pr" uns. Det är en i all sin enkelhet synnerligen förträfflig
bildframställning, utförd med raka, kraftiga linjer. Detta träsnitt torde
också höra till de äldsta och intressantaste av alla Birgitta-gravyrer.
På detta träsnitt gå nu två andra blad tillbaka, vilka endast avvika i
vissa smärre detaljer samt däri, att nedtill på pulpeten ett namn finnes
inskuret, vilket på det ena bladet med tvekan lästs midjil, på det andra
bladet däremot med full säkerhet läses mfltijia.
Det förstnämnda av dessa blad tillhör nu John Rylands Library i
Manchester, dit det kommit med förvärvet av earl Spencers berömda
samling på Althorp. Det har beskrivits bl. a. av Schreiber under nr 1289
och av Campbell Dodgson, som därjämte reproducerat detsamma i sin
publikation av ett urval 1400-talsträsnitt i John Rylands Library.3 Bladet
(se fig. 2) är kolorerat, bl. a. har Birgittas dok fått de för Birgittanunnorna
utmärkande röda tyglapparna symboliserande Kristi fem sår. Träsnittets
storlek är 183X122 mm. mot Berlinbladets 186X124 mm. Mera påfallande
skiljaktigheter visa kronan och skölden, vilka i Schreiber 1388 äro
placerade på längre avstånd från innerkanten än i Manchesterbladet. De
lodräta linjerna i den uppslagna boken på pulpeten, vilka skola markera
rader, äro i Manchesterträsnittet flera till antalet än i Berlinbladet o. s. v.
Inskriptionen upptill avviker även högst betydligt i de båda bladen.
Huvudskillnaden utgöres emellertid av namnet, som finnes graverat nedtill
på pulpetens fot och vilket såväl av Schreiber som Campbell Dodgson
tolkats mirljH, ehuruväl det första i (utan prick) synes höra till en stympad
bokstav och sista bokstaven snarare bör läsas b än i. Schreiber och
Campbell Dodgson se båda i mirfjil konstnären. Den förre anför dessutom fyra
andra blad (tre i den gamla upplagan: 782, 877, 1956 och ett fjärde
nytillkommet i den tyska upplagan: 986 m), vilka likaledes äro signerade med
detta namn. Schreiber lokaliserar träsnidaren Michel till Ulm eller
trakterna kring övre Rhen och sätter hans verksamhetstid till åren 1460— 80.
Han torde därför icke vara identisk med den Michel Schorpp från Ulm,
som år 1496 signerat ett madonnaträsnitt (Schreiber 1032).
Birgittaträsnittet har emellertid i utförande och teknik föga gemensamt med de andra
1 Woodcuts of the 15ih century in the John Rylands Library, Manchester
(Manchester 1915), s. 15 o. pl. IV. — Det har förut beskrivits bl. a. av Ottley, An inquiry to the
origin and early history of engraving, Vol. 1 (Lond. 1816), s. 86 ff.; ChaTTO a. JACKSON,
A treatise ön wood engraving (Lond. 1839), s. 65 ff., Ed. 2 (Lond. 1869), s. 52 ff.; Klemming,
Birgitta-Literatur (1883), s. 89. — En färglagd kopia finnes i British Museum, som senast
beskrivits av Campbell Dodgson, Catalogue of early german and flemish woodcuts... in
the Brit. Museum, Vol. 1 (1903), s. 87.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
