Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
komma till stånd i olika delar av landet. Däremot
föreslår kommissionen icke för närvarande
grundandet av ett statens centralbibliotek för hela landet,
utan lämnar frågan härom vilande. Det torde
förtjäna anmärkas, att på denna punkt opposition
gentemot kommissionens förslag förefinnes inom
bibliotekariekretsar, en opposition, enligt vars
mening centralbibliotekets grundande tvärtom bör
anses vara en av de allra skyndsammaste
uppgifterna.
Förslaget till lag och förordning om
biblioteksväsendets organisation innehåller för det första
bestämmelser rörande Statens bibliotekskommission,
som fortfarande skulle leda verksamheten.
Kommissionens ordförande och medlemmar förordnas
av Undervisningsministeriet, medlemmarna på grund
av förslag, som gjorts av biblioteks- och
folkbildningsorganisationer. Vidare ingå bestämmelser
rörande tillsättandet av ordinarie tjänstemän,
nämligen en föreståndare för biblioteksbyrån, sju
biblioteksinspektörer, en amanuens samt nödiga biträden.
Skolstyrelsens utlåtande avviker betydligt från
det här refererade förslaget. Sålunda ha
bestämmelserna om statsunderstöd förenklats därhän, att
de i stort sett överensstämma med bestämmelserna
i lagen om understöd åt arbetarinstitut. Statens
biblioteksverksamhet föreslås införlivad med
Skolstyrelsen, varigenom Statens bibliotekskommission
komme att bortfalla. I stället föreslås
upprättandet av en rådgivande nämnd, bestående av
representanter för bibliotekarierna och för de i den
nuvarande kommissionen representerade föreningarna,
vilken nämnd skulle sammanträda ett par gånger
årligen.
Anslaget för statens biblioteksverksamhet under
året 1927 är detsamma som föregående år, nämligen
inalles 1,400,000 fmk. År 1926 åtgick därav till
understöd åt 665 bibliotek sammanlagt 1,000,000 fmk.,
resten till avlönande av tjänstemän, resekostnader,
utgivandet av publikationer, anordnande av
bibliotekariekurser, byråutgifter m. m. Tvenne
sommarkurser, vardera omfattande en vecka, höllos på
landsbygden och under julferierna en s. k.
studievecka i Helsingfors. Fem av tjänstemännen deltogo
i den exkursion till Hindsgavl-mötet och danska
bibliotek, som Finlands biblioteksförening
anordnade i augusti och som i allt omfattade 22 personer.
H. C
Gemensam accessionskatalog för Finlands
vetenskapliga bibliotek
Av Finlands vetenskapliga bibliotek är det blott
en del, som för närvarande utger kataloger över sina
accessioner, och av dessa offentliggör endast
Helsingfors universitetsbibliotek årligen en sådan
katalog. Behovet av en gemensam, varje år
utkommande accessionskatalog, efter mönster av de sedan
länge i Sverige och Danmark utkommande
publikationerna, har i den mån antalet vetenskapliga
bibliotek i landet ökats, och särskilt efter tillkomsten av
högskolorna i Åbo, gjort sig allt starkare gällande.
De icke-normala förhållanden, i vilka biblioteken
råkat på grund av myntvärdets fall och det därav
framkallade finansiella trångmålet, ha dock tills
vidare stått hindrande i vägen för tillgodoseendet av
detta behov.
På hösten 1926 riktade överbibliotekarien G.
Schauman till föreståndarna för de största
vetenskapliga biblioteken en förfrågan, huru de ställde
sig till tanken att utgiva en gemensam, årlig
accessionskatalog. Svaren voro i princip gynnsamma;
beträffande en del i skrivelsen antydda detaljer
rörande tankens förverkligande yppade sig dock
meningsskiljaktighet.
I slutet av januari d. å. sammanträdde på kallelse
av förslagsställaren föreståndarna för
universitetsbiblioteken i Helsingfors och Åbo samt för
Helsingfors universitets seminariebibiiotek och
Studentbiblioteket, Tekniska högskolans bibliotek,
Vetenskapliga samfundens bibliotek och
Riksdagsbiblioteket till ett möte för frågans dryftande. Därvid
godkändes enhälligt förslaget om den åsyftade
katalogens utgivande. Katalogen skulle tills vidare
hänföra sig i huvudsak endast till de nämnda
biblioteken och i regeln omfatta de under de senaste tjugu
åren tryckta accessionerna av utländsk litteratur.
I den mån erfarenhet vunnes, skulle företaget
utvidgas, så att även andra vetenskapliga biblioteks
accessioner medtoges. Redigeringen och
utgivningen av katalogen skulle ombesörjas av Helsingfors
universitetsbibliotek, dit materialet från de övriga
biblioteken komme att insändas under loppet av
året, senast den 30 november. Katalogen borde
utkomma om möjligt redan i mars månad varje år,
den första, omfattande 1928 års accessioner, år 1929.
För företagets finansiella säkerställande beslöto
de nämnda institutionernas representanter att hos
statsrådet anhålla att i 1928 års ordinarie budget
bleve upptaget ett särskilt anslag av 60,000 mark,
som skulle ställas till Helsingfors
universitetsbiblioteks förfogande för ändamålet i fråga.
Mötet tillsatte därjämte en kommitté, bestående
av överbibliotekarierna G. Schauman och A. H.
Bergholm samt bibliotekarien P. Nyberg med
bibliotekarien L. Tu de er såsom suppleant, för att
jämte underbibliotekarien H. E. Pipping, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
