Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 TOIVO HAAPANEN
KOLA påvisat, att denna tydligen är en sammanblandning av tvenne
redaktioner, den ena påbörjad ungefär 1277 och slutförd under förra hälften av
1280-talet, den andra påbörjad 1292 och slutförd 1311.
Då det metriska officiet, huvuddelen av den ovan nämnda tredje gruppen,
tydligen stöder sig å ena sidan på levnadsteckningen, å andra sidan på det
tidigare skiktet i mirakelsamlingen, så skulle denna del av Erikslitteraturen
alltså ha uppkommit omkring åren 1290—1292.
En närmare undersökning av Eriksofficiet visar dock, att detta
antagande kan ha giltighet endast för en del av officiet. Alla forskare synas
ha utgått från att officiet i den form det finnes bevarat i Uppsala ärkestifts
tryckta breviarium av år 1496 och på grund av denna källa utgivits i
Scrip-tores rerum suecicarum, av Klemming i Hymni, sequentiae etc. samt av
Blume i Analecta Hymnica (del 25), är ett enhetligt liturgiskt diktverk.
Detta är emellertid icke fallet. Även officiet omfattar åtminstone tvenne
olika skikt, emellan vilka det kanske ligger ett helt århundrade.
Den katolska gudstjänsten delade sig som bekant i två huvuddelar:
mässan och tidegudstjänsten eller officiet. Båda dessa delar hade mot slutet
av medeltiden fullkomligt fasta, traditionella former och även texterna inom
ramen av dessa former voro i det stora hela fastställda. Nya texter och
sånger förekomma i allmänhet endast i samband med nya fester, vilka
stiftades för det mesta till ära för nya helgon. Men icke heller för dessa fester
fordrades genomgående nya texter. Celebrerandet av en helgondag kunde
i själva verket ske t, o. m. utan några som helst speciellt för detta
ändamål författade liturgiska läsestycken och sånger, emedan allt som behövdes
kunde tagas från commune sanctorum eller de allmänna mässorna och
offi-cierna för skilda kategorier (martyrer, bekännare, jungfrur) av helgon. Det
blev likväl en regel att vissa delar av både mässan och officiet för de nya
helgondagarna försågos med egna texter och ofta även med egen musik.
För mässan behövdes blott ett fåtal nya böner och sånger, som hänförde
sig till helgonets person; i övrigt användes bibliska läsestycken och andra
traditionella texter, och stora partier av mässan förblevo ju alltid
oförändrade. I officiet hade man däremot betydligt mera användning för nya texter
och sånger. Så togos lektierna, åtminstone till en del, vanligtvis ur resp.
helgons levnadsteckning. Det blev även en regel, att hymnerna samt alla
de talrika antifonerna och responsorierna, som hörde till
officium-gudstjänsten, diktades speciellt för varje märkligare helgonfest. Ursprungligen hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
