Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 TOIVO HAAPANEN
commune sanctorum tempore paschali, d. v. s. speciella texter och föreskrifter
för de helgonofficier som inföllo i tempus paschale. Dessa officier avvika i
några punkter från det vanliga commune sanctorum och bl. a. även däri,
att de hava endast en nokturn. Några första rangens fester med eget
offi-cium, såsom Philippi et Jacobi (1 maj), Inventio sanctae Crucis (3 maj) och
De spinea Corona (5 maj), vilka i regeln föllo under påsktiden, ävensom
söndagarna mellan Dom. Resurrectionis och Dom. Pentecostes, uppträda
dessutom i de svenska breviarierna regelmässigt med endast en nokturn.
Detta förhållande har jag kunnat konstatera i följande nummer av de ovan
uppräknade källorna: 3, 4, 10, 11, 12, 13, 15, 16, 17, 19, 21, 23, 26, 27 och
28, vilka representera stiften Uppsala, Strängnäs, Linköping, Skara, Västerås
och Åbo. Att sluta av Eriksofficiets form i Breviarium Nidrosiense (jfr nr
18) anslöt sig även Trondhjem ärkestift till nämnda tradition.
I de svenska (och norska) breviarierna kunde således en fest, som föll
under påsktiden, över huvud taget icke hava mera än en nokturn i officiet.
Denna allmänna regel var även anledningen till att Eriks huvudfest alltid
visar blott en nokturn, och har alltså Eriksof ficiets knappt tillmätta form
ingalunda inneburit att festen skulle haft lägre rang. I ett fall har man till
och med anmärkt detta så tydligt som möjligt. I handskriften A 50 i Kungl,
biblioteket i Stockholm (jfr ovan nr 20) är Eriksdagen i kalendariet angiven
med följande ord: Erici regis et martiris totum duplex Hi Ifectionumj.
Det blir nu även klart, varför en längre form av officiet var behövlig
för Eriks translations fest. Dagen för denna fest, den 24 januari, föll ju
under alla förhållanden utanför gränserna för påsktiden, och då det var
fråga om ett festum totum duplex, så behövdes därför nödvändigt ett
offi-cium med tre nokturner och nio lektier.
För Uppsala ärkestifts vidkommande är således användningen av de
båda formerna av officiet fullkomligt klar. Men huru förhöll det sig med
den längre formen av officiet i Linköping och de danska stiften, där S:t
Eriks translationsfest icke var känd?
Jag nämnde redan, att Breviarium Lincopense i rubrikerna för
Eriksfesten förutsätter vissa fall, där den längre formen kom till användning. En
annan Linköping-källa synes ge något mera klarhet i frågan vilka dessa fall
kunde vara. Det handskrivna Breviarium Lincopense nr 24 (Upps. C 435)
ger i enlighet med det tryckta Brev. Lincopense för Eriksfesten närmast den
korta formen med nokturnen Rex. Men därefter läses: »Si post trinitatis
festum, vel officium transferatur, tunc habeantur IX lectiones, alias non,
sed tantummodo primum nocturnum cantetur. In 11° nocturno antiphona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
