Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLIKA SKIKT I S:T ERIKS METRISKA OFFICIUM 63
Opem–––-In III nocturno antiphona Pugil–––». Det förutsättes alltså
här, att Eriksfesten icke alltid faller inom ramen av tempus paschale, utan
att den kan falla även efter treenighetssöndagen, som markerar slutpunkten
för tempus paschale. I själva verket kan detta ske, om påsken är mycket
tidig. Om nämligen påsken infaller den 22 mars, vilken dag är »primum
pascha», så är treenighetsdagen den 17 maj, och Eriksdagen, den 18 maj,
kommer alltså att firas »extra tempus paschale».
Det var alltså för detta fall de två tilläggsnokturnerna Opem och Pugil
upptagits i Linköping-breviariet. Det nämnes dessutom ett fall, då »officium
transferatur». Translatio fesiorum betyder bl. a. att, ifall en höggradig
helgonfest sammanfaller med en höggradig kyrkoårets fest, firandet av den
förstnämnda flyttas till närmaste dag, som icke är upptagen av någon annan
större fest. Om t. ex. Eriksdagen sammanfaller med Treenighetssöndagen,
vilket sker då påsken infaller den 23 mars, så flyttas Eriksdagen till den
19 maj. En sådan translatio — som alltså förflyttar Eriksdagen utanför
gränserna för tempus paschale — åsyftas antagligen i ovannämnda rubrik.
Möjligen kan här även åsyftas ett mera tillfälligt läsande av Eriksofficiet på
olika tider under kyrkoåret av någon särskild anledning.
I varje fall är det uppenbart, att Linköping-traditionen innebär följande
allmänna regel: om tiden för celebrerandet av Eriksofficiet mot vanligheten
faller utom gränserna för påsktiden, så skall den längre formen av detsamma
användas. I själva verket är det i Linköping fråga om alldeles samma
tillvägagående som i Uppsala, med den skillnaden blott, att den längre formen
i Uppsala behövdes regelbundet varje år för Eriks translationsfest, medan
ett motsvarande fall i Linköping synbarligen var av mera tillfällig art.
De danska breviarierna visa oss däremot en helt annan ståndpunkt.
Då breviarierna från Lund och Roskilde utan några som helst kommentarier
upptaga den längre formen av officiet för själva huvudfesten den 18 maj,
så bör detta tolkas så, att nämnda breviarier icke följa den ifrågavarande
principen angående påsktidens fester. En fest kunde alltså här hava tre
nokturner oberoende därav, om den firades under påsktiden eller icke. I
själva verket framgår det tydligt av Brev. Lundense och Brev. Roskildense,
att så ock var fallet. Även dessa breviarier hava nämligen en särskild
avdelning för påsktidens commune sanctorum (i Brev. Lundense fol. cclxiiii: De
sanctis inter pascha et penthecosten), men här förekomma, i motsats till de
svenska breviarierna, även officier med tre nocturner. Vidare ser man att utom
Eriksfesten t. ex. följande under påsktiden infallande fester hava tre nok-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
