- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång XIV. 1927 /
66

(1914-1934)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |   

Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

66 TOIVO HAAPANEN

Officiet företer en påfallande metrisk enhetlighet, så snart vi tänka oss
nokturnerna Opem och Pugil avlägsnade. Det är i huvudsak ett
hexameter-officium: alla vanliga antifoner och responsorier såväl i vespern som i
matu-tinan och laudes äro författade på hexameter. Undantag göra endast
hymnerna, som ända från Ambrosius’ dagar för det mesta följde den jambiska
metern, och de tre antifonerna ad Magnificat och ad Benedictus, vilka hade
en särställning i officiet. Men nokturnerna Opem och Pugil stå i uppenbar
disharmoni till denna metriska plan, i det att de i stället för hexameter äro
skrivna på trokeisk meter. Det är visserligen sant, att versmåttet i
allmänhet varierar ganska mycket och fritt i de medeltida officierna, men å andra
sidan förekommer ofta även ett mycket strängt vidhållande av vissa
versmått, något som även här uppenbart är fallet. I metriskt hänseende blotta
nokturnerna Opem och Pugil tydligt sitt främmande ursprung.

Musiken. Medeltidens håg för alla slags spekulativa system framgår
bl. a. av det sätt varpå ett metriskt officium komponerades. Teorien kände
ju åtta »toner» eller s. k. kyrkotonarter, och det blev en allmän regel, att
antifonerna och responsorierna fördelades på dessa tonarter sålunda, att inom
varje större avsnitt av officiet den första antifonen komponerades i första
tonarten, den andra i andra tonarten o. s. v. — en för vår tids smak ganska
egendomlig konstnärlig princip.1 Detta system kommer till synes särskilt i
antifonerna super psalmos för vesper och laudes samt antifonerna och
responsorierna för nokturnerna, varvid antifonerna och responsorierna bildade
var sin egen tonartsserie. Om vi beteckna tonarterna med romerska siffror,
så ser det allmänna schemat ut som följer:

/ vesp. a.
I
/ nod. a.
I
Laudes. a.
I

a.
II
a.
II
a.
II

a.
III
a.
III
a.
III

a.
IV
r.
I
a.
IV

a.
V
r.
II
a.
V



r.
III





II nod. a.
IV





a.
V





a.
VI





r.
IV





r.
v





r.
VI



Se häröver P. WAGNER, Einfiihrung in die gregorianischen Melodien, III, s. 317 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Oct 8 00:48:51 2006 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bokobibl/1927/0076.html

Valid HTML 4.0!