Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 TOIVO HAAPANEN
innehållet beträffar, i hög grad bär prägeln av ett helgjutet
liturgisk-musika-liskt diktverk och då däremot de två nokturnerna, som utöver nokturnen
Rex uppträda i den längre formen av officiet, i alla dessa avseenden visa
sig vara främmande element i officiet, så kunna vi anse det fullkomligt
bevisat, att nokturnerna Opem och Pugil äro ett senare tillägg till Eriksofficiet.
Det återstår att söka fastställa, vid vilken tid de nämnda nokturnerna
tillfogats officiet.
Den nära släktskap, i vilken nokturnerna Opem och Pugil visa sig stå
till Eskilsofficiet, ställer oss onekligen först och främst inför frågan,
huruvida biskop Brynolph av Skara kunde anses vara författare till dessa delar
av Eriksofficiet. Om så vore fallet, hade de nya delarna uppstått nästan
samtidigt med den äldre delen, då ju Brynolphs verksamhet föll mellan åren
1278 och 1317. Detta är i och för sig föga sannolikt. Dessutom bör det
beaktas, att dessa nokturner icke ens tyckas ha varit kända i Skara stift,
vilket väl vore fallet, om Brynolph vore författaren.
Redan de nya nokturnernas ringa utbredning synes tala för ett
jämförelsevis sent ursprung. I de flesta stiften blevo de ju icke upptagna i
breviariet, ehuru behovet av dem, såvitt vi kunna döma, även annorstädes
utom Uppsala var lika stort som i Linköping. Med ledning av källorna
kunna vi icke heller säkert följa dem längre tillbaka än till mitten av
1400-talet (nr 19). Till sen datering föra oss även vissa andra kriterier.
Vi utgå från de ovan påpekade tre olika syftena, som kunnat ge
anledning till de nya nokturnernas uppkomst, och antaga alltså först, att
nokturnerna Opem och Pugil författats för Eriks translationsfest i Uppsala.
Säkra uppgifter om, när denna fest blev införd, saknas. Men det måste ha
skett efter 1344, då det officiella kalendariet för Uppsala stift av nämnda
år (Dipl. Suec. II) icke omnämner festen. Å andra sidan veta vi, att »sancti
Eriks afton, som wm wintrin kombir», förekommer i en datering av år 1420
(Sv. Dipl. III, s. 539), och då uttrycket »sancte Erix dagh, som wn somaren
kombyr» av år 1419 (ibid. s. 448) tydligen förutsätter att även en annan
Eriksdag var känd, kunna vi härav sluta, att translationsfesten införts mellan
1344 och 1419. Då det icke är troligt, att de nordiska helgonens
translationsfester införts utan något som helst sammanhang med varandra och då
t. ex. Henriks translationsfest omnämnes redan 1372 (i en datering) och
Eskils ca. 1380 (i källorna nr 3 och 4), så skulle man helst antaga, att även
Eriks translationsfest i Uppsala införts redan under senare delen av 1300-talet.
Till ungefär samma datering komma vi, om vi antaga, att de nya
nokturnerna uppstått med anledning av att Eriksdagen den 18 maj av annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
