- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång XIV. 1927 /
77

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OLIKA SKIKT I S:T ERIKS METRISKA OFFICIUM________77

Att officiets hexameterdelar äro ett verk, står först och främst utom
allt tvivel. Vi hava ju sett, att de i alla avseenden bära en fullkomligt
enhetlig prägel. Det är denna del, som under alla förhållanden utgör
Eriks-officiets huvudskikt.

Beträffande hymnerna kunna vi icke vara lika säkra. I och för sig är
det icke otänkbart, att även hymnerna kunde representera sitt speciella skikt.
Att hymnernas samband med ett rimofficium var tämligen löst, ses bl. a.
därav, att det fanns officier, som icke alls hade egna hymner.1 I intet fall
kunna dock Eriksofficiets hymner tillhöra samma skikt som nokturnerna
Opem och Pagil, ty de förefinnas redan i de äldsta källorna (bl. a. nr 1)
och visa stor utbredning. Visserligen avvika de genom sin jambiska meter
från hexameterdelarna, men denna meter var ju den vanligaste för hymner,
vilka dessutom tillhöra en annan liturgisk kategori än antifonerna och
re-sponsorierna och således lätt kunde få också en avvikande formell avfattning.

En omständighet synes t. o. m. tala för att hymnerna faktiskt skulle
uppstått under samma förhållanden som hexameterpartierna. I båda
grupperna kan nämligen påvisas tydligt inflytande från Dominicusofficiet. I en
uppsats har jag tidigare anfört några exempel på lån och inflytanden från
dominikanernas liturgiska sånger på den medeltida nordiska kyrkomusiken.2
Så har t. ex. Erikssekvensen »Gratulemur dulci prosa» lånat melodin, den
metriska strukturen och till och med några textrader från
Dominicussekven-sen »In caelesti hierarchia» och versus Allelujaticus »Rex pie martir inclite»
melodin från motsvarande versus »Pie pater Dominice».3 Jämföra vi nu
Eriksofficiets hexameterdelar med Dominicusofficiet, så visa sig även här
tydliga anknytningspunkter. Så har melodin till antifonen »Correxit» i sin
helhet och nästan not för not tagits från Dominicusofficiets antifon »Florem
pudicitiae», och mer eller mindre tydliga melodiska beröringspunkter kunna
därutöver konstateras åtminstone mellan följande antifoper och responsorier
i de båda officierna:

Eriksof ficiet: Dominicusofficiet:

a. Dulcis — a. Sitiebat

a. Digne — a. Scala

a. Infanti — a. Pauper

1 Se »t. ex. Analecta Hymnica, del 25, officierna för Castulus s. 193, Christina s. 196
och Christinas s. 199.

"2 Dominikanische Vorbilder im mittelalterlichen nordischen Kirchengesang
(Gedenk-boek Dr D. F. Scheurleer, Haag 1925, s. 129—134).

8 Dominikanernas liturgiska inflytande i norden har kommit i ny belysning särskilt
genom A. Malins Der Heiligenkalender Finnlands och G. Lindbergs Die schwedischen
Missalien des Mittelalteis.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:12:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bokobibl/1927/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free