Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 HELGE KRAGEMO
montrer, en under hvert vindu, er der pläds for utstilling av manuskript og
sjeldenheter. Hyldepladsen i salen utgjör 96 1. m., og for öieblikket er dette
rum likelig fordelt mellem noterne og bökerne.
Universitetsbiblioteket eiet för det fik den store gåve bare et par
hund-rede numre musikk i sin utenlandske avdeling; medens den nationale musikk
i »Norske avdeling» paa grund av förstebibliotekar Hjalmar Pettersens
ihserdige samlerarbeide var vokset til en meget respektabel samling — dens
alfabetiske seddelkatalog indeholder ca. 6,000 katalogsedler — men denne
samling var og er et arkiv og ikke bestemt til at vsere utsat for daglig bruk;
den kunde derför heller ikke flyttes ned i musikksalen og dens noter maa
specielt rekvireres hver gäng de skal benyttes der. Derimot fandt
utenlandske avdelings vaerdifulde samling av böker om musikk sin pläds i
musikksalen, hvad der kom saerlig vel med da gåven saa at si kun bestaar av
note-tryk og manuskripter. De to samlinger kompletterer derför hinanden.
Det slitsomme, grundlaeggende katalogiseringsarbeide av den store gåve
blev, sammen med omkatalogiseringen av universitetsbibliotekets tidligere
musikalier, foretaget av förstebibliotekar A. Kjaer vaaren 1923; det videre
arbeide med systematisering og opstilling er foretaget av forfatteren med
vaerdifuld sakkyndig assistance av komponisten Fartein Valen. Paa hr. Kjaers
nitide katalogsedler er alt medtaget som kan tjene til at identificere det
fore-liggende notehefte; foruten komponist, titel (f. eks. Symfoni), serienummer (f.
eks. 9de), opusnummer (f. eks. Op. 125), aarstal (hvor mulig) og utgiver,
ogsaa forlaegger, forlagsnummer, sidetal og trykkets höide og bredde i mm.;
det sisste er en nödvendighet, da man ofte intet andet har til at skille
ut-gaver fra hinanden. Notesamlingen er kun bestemt til benyttelse i
musikksalen; der er altsaa intet hjemlaan av noter; og samlingens hensigt er at
tjene det videnskabelige musikkstudium. Ved dette er ogsaa til en viss grad
den biblioteksmaessige behandlingsmaate av notemassen git. Kun
betyde-ligere verker blir indbundet og utstillet paa laesesalen, medens det som er
av mindre betydning blir lagt i solide aesker, og faar aeskernummer paafört
katalogseddel og notehefte. Hittil er 30 sesker fyldt med ca. 1,000 notehefter.
Hovedmassen utgjöres dog av indbundne noter. Da systemet er »aapne
hylder» var det nödvendig at ha individuel signering av böker og noter for
at holde orden i hylderne. Musikksamlingen fik sit klasseboktav (T) som
sluttet sig til bibliotekets övrige, og ved et nummer angives saavel bokens,
eventuelt notetrykkets, pläds i systemet som pladsen paa hylden; den
syste-matiske katalog (paa normalkort) blir derved samtidig pladskatalog. Alle-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
