Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 ISAK COLLIJN
hava beskrivits av Bruun1 och nu senast av Klebs2, som dock endast
medtagit inkunabelupplagorna. Av sådana förtecknar han emellertid 23 latinska,
3 engelska, 2 franska och 1 portugisisk. Av samtliga upplagor är endast
en, den portugisiska, försedd med tryckår, här 1498. Den äldsta kända
upplagan torde vara tryckt i Paris av Ulrich Gering omkr. år 1480 (Klebs 10).
Någon i Danmark eller Sverige tryckt upplaga har icke kunnat uppspåras.
Ehuru Bruun i sin nyss citerade bibliografi över äldre danska tryck
beskrivit samtliga då kända upplagor av denna pesttraktat, uttalar han
samtidigt tvivel, om författaren verkligen varit en dansk man. Någon biskop
Knut av Aarhus (Arhusia) är nämligen icke känd. Visserligen omnämnes en
Knud Jensen som biskop i Aarhus vid mitten av 1300-talet, men i en mer
än tvivelaktig källa, som icke förtjänar hemul.3 L. Nielsen har därför i sin
Dansk Bibliografi 1482—1550 (1919) ansett det för riktigast att helt och
hållet utelämna denna skrift. Den har emellertid i dansk översättning
utgivits av Fr. Hallager4 (1919), vilken fasthåller vid, att en biskop Knud av
Aarhus är författaren.
Redan år 1910 utkom en av de engelska översättningarna (Klebs 33) i
en vacker faksimilupplaga, utgiven av G. Vine i serien The John Rylands
Facsimiles, No. 3.5 I inledningen söker utg. visa, att Kanutus episcopus
Arhusiensis icke har avseende på någon biskop Knud i Aarhus, utan i stället
torde beteckna den svenske biskopen Benedictus Kanutii Västerås (Arosia).G
En sammanblandning av formerna Arhusia och Arosia kan lätt förklaras,
däremot torde det vara mera långsökt att sammanställa förnamnet Kanutus
med tillnamnet Kanuti. En Benedictus Kanuti, förut ärkedjäkne i
Strängnäs, insattes emellertid 1461 9/r> till biskop av Västerås, men har endast
några få månader utövat sitt ämbete.7 Om han bedrivit medicinskt
författarskap är icke känt. Denna hypotes faller emellertid på följande skäl.
1 Den danske Literatur fra Bogtrykkerkunstens Indferelse i Danmark til 1550 (i:
Aarsberetninger og Meddelelser fra det Store Kongel. Bibliothek, Bd 1, 1870), s. 82-109.
3 A. C. Klebs et E. Droz, Remédes contre la peste. Paris 1925. — A. C. Klebs
u. K. Sudhoff, Die ersten gedrnckten Pestschriften. Munchen 1926.
3 Om de danska källorna kan här hänvisas även till Werlauff, Kjöbenhavns
Universitet fra dets Stiftelse indtil Reformationen (Kbhvn 1850). s. 93—95.
4 Biskop Knuds Bog om Pesten. Kbhvn 1919.
r> A litil boke the whiche traytied and reherced many gode things necessaries for
the .. . Pestilence .. . made by the . . . Bisshop of Arusiens. [London], [1485?]. Reprod. in
facs. from the copy in the John Rylands Library. "With an introduction by G. Vine.
Manchester 1910. — Se också O. Hult, Vilhelmus Lemnius o. Benedictus Olai (Stockh. 1918),
s. 17 o. not 26.
6 Den förste, som sökt identifiera Kanutus Arusiensis med en biskop Knut i Västerås,
är F. V. Mansa i Nyt hist. Tidsskrift, Bd 1 (Kbhvn 1847), s. 239.
7 Se bl. a. A. O. Rhyzelius, Episcoposcopia Sviogothica (1752), s. 257 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
